4 november 2013
För ungefär fem hundra år - från explosionen av handel och välstånd som följde på renässansen fram till slutet av nittonhundratalet - så var den knappa resursen i affärsverksamhet finanskapitalet. Om du hade det, så hade du en möjlighet att skapa mer välstånd, och om du inte hade det, så kunde du inte skapa mer välstånd. Den världen är nu borta. Idag, i en förändring som är historiskt ganska plötslig, så är finansiellt kapital försiktigt sagt rikligt förekommande. Den knappa resursen är inte längre pengar, eller i alla fall inte den totala mängden pengar.
Liksom ett litet barn stammande kämpar för att hantera skillnaden mellan gult och orange utan tillräcklig språklig precision, står vi inför samma problem i vårt finansiella system. vad är pengar och vad är kapital? Samtidigt som aktiemarknaderna blinkar grönt på den expanderande cirkulerande kreditmassan, vilket vi tror förmodligen gör oss allt mer rika, så är den utvecklade världen i en situation där den sparar mindre än den har gjort vid något tillfälle sedan andra världskriget.
Samtidigt som bankerna frammanar allt mer likviditet i den finansiella delen av ekonomin, så börjar nu mer eftertänksamma observatörer klia sig i huvudet över bristen på säkerheter i systemet. Naturligtvis är problemet solvens, inte likviditeten. Kapital kommer från besparingar och inte från en politik driven av allt billigare krediter i en evigt ökande omfattning? Räntekostnadstillväxtens tidspreferens har tvingat fram den ökande kreditkonsumtionen, inte sparande. Knappheten av det organiskt betingade kapitalet blir därför också allt knappare.
En dag som kommer snart så kommer priset på kapital att anpassas till verkligheten när prissättningsverktyget - pengar - havererar? Priset kommer då att spegla denna underliggande brist på värde, eftersom en dag så måste detta ske.
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.