20 oktober 2013

Om vår nation och resten av världen har någon chans att nå fred och frihet, så kommer det att vara genom de människor som väljer att vara oliktänkande mot den totalitära strömmen, och som väljer fokus på det autentiska viruset av själslig bedövning som invaderar och assimileras i vår kultur. Vissa kallar virusets skapare för "elitister", "kollektivister", "centralister", "internationalister", "unionister" etc. De hänvisar ibland till sig själva i termer som dessa, men den mest framträdande och användbara etikett som står till buds i dag är att de är "globalistiska", för det är deras underliggande själsligt drivna agenda.

Som sagt, så måste vi därför fråga oss vad det är som själsligt definierar dessa människor? Vad är det som själsligt konstitutionellt gör dessa människor till vad de är? Oavsett hur en politisk eller ekonomisk ledare presenterar sig genom retorik, så är det alltid så att vad denne visar prov på för egenskaper i handling är det som avgör; är denne motståndare till individuell frihet, så syns detta också i form av en motståndare mot principerna om heder och samvete som alla människor bör sträva efter för sin egen förbättring som människa. Föregående mening är rätt författad och kan möjligen kräva att den läses fler gånger än en enda. Men alltså - en handling säger alltid mer än ord!

För en globalistisk oligark går dock denna psykopati långt utöver banal mekanisk moralisk relativism. Beteendet är patologiskt betingat. De är rationellt väl medvetna om att deras agerande är en skymf mot mänskligt samvete, men de kunde faktiskt inte bry sig mindre. Istället använder de en slags annan själsligt dåligt underbyggd rationalism som ett sätt att manipulera allmänheten att acceptera deras maniska beteende, så att de kan fortsätta utan störningar. Vi kan därför inte förvänta oss att få spela vårt eget spel på vår egen själsliga planhalva i detta och ändå vinna, det kommer inte att hända, helt enkelt. Om inte annat så för att målet vi söker finna står på andra planhalvan, deras planhalva. Vi måste gå till Mordors portar och vi måste vara rationella nog i detta för att förstå våra egna känslors grunder, samtidigt som vi förstår grunderna till det känsloskapande spel som vi utsätts för.

Globalister är så övertygade om sin egen intellektuella överlägsenhet att de känner någon önskan om att bli synade eller förverkligade i sin egen onda själsliga efterblivenhet, precis som om det vore möjligt att leva även om de inte kunde känna känslor. Men de har därför också sin egen fiende inom sig och den kommer allt närmare den själsliga tomma ytan i deras lika tomma själ, och fienden består av ljuset som belyser tomheten. Detta fiendeskap kan de känna men inte rationellt förstå, så för dem måste jakten på de yttre omständigheternas bekräftelse ovillkorligen alltid accelereras. Alltfler måste därför bli allt fattigare för att allt färre skall kunna bli allt rikare.