För att övervinna tyranni, måste vi först övervinna oss själva som individer och människor. Vi måste kunna slå oss själva hårt med verkligheten som rannsakande sanning för att undvika att bli kyssta och berusade av lögner. Detta är ett slags trauma, det är djupt emotionellt svårt, alldeles särskilt i ett system av kognitiv formatering som dessutom är utformat för att göra oss rädda, bekväma och självbelåtna. Förföriska lögner förklädda som kyssar finns överallt omkring oss.

Ibland så innebär det därför – och sedan ett bra tag tillbaka alltmer med tiden – att göra det rätta innebär att resa sig upp ur vårt eget individuella och med tiden alltmer unkna moraliska stälningstagande (den känslomässiga kompass utifrån vilken vi orienterar oss, vår känslokarta blir aldrig perfekt) och göra moraliska saker så att det omoraliska inte får ett frikort. Vi måste utveckla oss själva som människor – förstå oss själva bättre – för att bättre kunna förstå andra människor.

Det är möjligtvis – men alltmer sannolikt inte – en sorglig och dum sak att behöva förkunna sig själv som en revolutionär bara för att kunna vara en moraliskt anständig människa. Men utveckling av det kontinuerliga slaget är ovillkorligt nödvändigt om inte människan skall gå dyster tidigare final till mötes. Så den inre revolutionsprocessen måste fortgå för alltid i envar av oss.

Så vi måste lämna det gamla – sättet att tänka – bakom oss och utveckla våra tankemönster till nya banor och strukturer. Men här är vi nu och vi måste nu därför också göra just detta, ta steget från att vara kollektivistiskt materialistiskt orienterade till att bli intellektuellt emotionellt utvecklingsorienterade . Så vi kan lika gärna välja att vara anständiga människor, och söka upp de människor som har gjort ett liknande val.

Det bästa sättet att stoppa berättandet av ”den stora Lögnen” är nämligen att omge oss med människor som inte är rädda för att uttrycka den sanning som bättre beskriver verkligheten. Människor som har valt att istället vara anständiga människor på riktigt i en oanständig – vansinnig – värld. Amoraliska människor som har fräckheten att störa andra och alltför kognitivt formaterade ”samhällsmoraliska” människor och som har modet att sätta det egentligen omoraliska folket i ett tillstånd av varseblivning. Progressiv, socialpsykologisk evolution är den bästa revolutionen.

Och det börjar med att ”trösta störda och störa bekväma.” Oavsett om de som är bekväma är alltför ”moraliska” eller alltför omoraliska. Det viktiga är att komma tillbaka till en sund och hållbar kurs för långsiktigt hållbar mänsklig utveckling, som ger tillbaka den känsliga balans som måste upprätthållas mellan vad det innebär att vara människa och vad det innebär att vara mänsklig, mellan emotionellt kognitivt formaterad grund och psyke, och mellan natur och människans själ.

Och det enda sättet vi kan komma dit är genom självmoderation - självrannsakan - att våga ifrågasätta oss själva i våra känslogrundande värderingar, Mellanöstern Way, beväpnade med ett gyllene ratio, stirrande motverkande krafter i ansiktet, dra en linje i sanden, och förklara – pungkulor av stål, äggstockar-med-märg, Jag var inte avsedd att tvingas. Jag kommer att andas efter mitt eget tycke, mitt medvetna medvetande. Låt oss se vad som är starkast, vårt ego eller vår själ...