Ja med avseende på alla olyckor som har hänt under alla år med atomdrivna fartyg, så visar ju detta bara på hur galet det är!!!
Som följd av ett linjetal 1953 "Atoms for Peace" av USA:s president Dwight D. Eisenhower, kom USA att på olika sätt främja alla staters tillgång till civila tillämpningar av kärnkraft samtidigt som man försökte begränsa militär användning. Som en del av detta initiativ fick konstruktionsbyrån George G. Sharp Inc uppdraget att konstruera ett atomdrivet fraktfartyg för fredligt bruk. Kölen sträcktes på varvet New York Shipbuilders 1957 i närvaro av Patricia Nixon, hustru till dåvarande vicepresident Richard Nixon, och hon sjösattes i juli 1959. Dopet förrättade av landets första dam, Mamie Eisenhower. Kärnreaktorn levererades av Babcock and Wilcox. På grund av de rigorösa säkerhetskraven och omfattande kontroller skedde leveransen först i maj 1962. Som beställare stod U.S. Atomic Energy Commission samt USA:s Sjöfartsverk och Handelsministerium i samarbete. Fartyget hette NS (Nuclear Ship) Savannah.
Ambitionen att främja civila tillämpningar av kärnkraft innebar en stor öppenhet i projektet som bland annat resulterade i en inbjudan från U.S. Atomic Energy Commission till Stiftelsen Svensk Skeppsforskning (SSF) att på plats få lov att studera projektet under byggtiden. SSF tackade ja till inbjudan och lät 1959 sända Jan Stefenson och Lars Nordström (sedermera generaldirektör för Statens Kärnkraftinspektion) som observatörer. De amerikanska värdarna visade stor öppenhet, och Stefenson och Nordström stor receptivitet - det tror någon det..., och utbytet kom sedan att dokumenteras 1960 i Teknisk Tidskrift, som utförligt beskriver möjligheter och begränsningar med atomdrift i fartyg....
På tal om att sälja reaktordelar över hela världen och att bedriva atomforskning vid Grindsjöanläggningen...
Men som alltid....
USS Nautilus (SSN-571) är en amerikansk atomubåt sjösatt 1954. Förutom att vara världens första atomubåt blev Nautilus också den första ubåt att 1958 färdas under Nordpolen genom en resa i fyra dygn i undervattensläge från Hawaii till Island. [1]
Med 13 400 hästkrafter i sitt atommaskineri nådde hon i undervattensläge en fart av 21 knop. En enda bränslepåfyllning räckte för en resa flera varv runt jorden och om så erfordrades även i undervattensläge, där hon kunde dyka till 200 m djup. Besättningen var 105 man.[1]
Eftersom hon var en atomubåt och kunde vara i undervattenläge längre än konventionella ubåtar så slog hon många rekord under sina första år i tjänst och kunde ta sig till platser som låg utanför konventionella ubåtars räckvidd. Man kunde också se ett antal begränsningar i hennes design och konstruktion som man tog lärdom av och förbättrade till kommande ubåtar.
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.