Gissa vad...

Ericsson har länge gjort affärer i Etiopien. Försäljningen av telefonmottagare påbörjades 1894, och Etiopien var trogen mot företaget. Ericsson har för närvarande en marknadsandel på 90% av fasta nättjänster. Genombrottet inträffade under 1950-talet när Ericsson började leverera 500-punktskopplingssystem. Ericsson hade tydliga förbindelser med Etiopien, eftersom chefen för den nationella PTT-enheten var svensk och leveranser av telekomutrustning var en del av ett utvecklingsbiståndsprojekt där FN också var involverat.

Etiopien beställde sin första kryssväxelstation1961 och Ericsson fortsatte att leverera utrustning för storskalig installation av automatiska utbyten. Fem år senare togs ett relativt stort utbyte med 10 000 abonnentlinjer i bruk i Addis Abeba, huvudstaden. Ericsson öppnade ett tekniskt kontor i Addis Abeba det följande året.

Tekniska kontoret stängdes 1974, men Ericsson öppnade 1997 ett representativt kontor i Etiopien i samband med installationen av ett 280 000-rad AX-system. Detta var en del av ett större projekt som delvis finansierades av Sida, Svenska utvecklingsmyndigheten.

UNgefär så här står det på regeringens sida i saken:

Etiopien är med över 80 miljoner invånare ett av Afrikas största, men också märkligt nog fattigaste länder. Landet placerades på plats 173 av 187 i UNDP:s Human Development Index för 2013. Landet utvecklas dock stadigt, inte minst ekonomiskt med en fördubbling av bruttonationalinkomsten per capita mellan 1990 och 2013. Utvecklingen på hälsoområdet är också god, i synnerhet vad gäller mödra- och barnhälsa.

Sveriges relationer med Etiopien går tillbaka till 1800-talet, då extrasnälla och godhjärtade svenska missionärer verkade i landet. Etiopien blev 1954 Sveriges första biståndsland. Den bilaterala relationen idag spänner över regionala och internationella frågor, handel, investeringar och näringslivskontakter, miljö/klimat och utvecklingssamarbete. Den stora etiopiska diasporan i Sverige utgör ytterligare en länk mellan våra länder. Flera svenska enskilda organisationer inklusive Svenska Kyrkan är aktiva i Etiopien.

Sveriges bistånd är för närvarande inriktat mot främjande av demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och god samhällsstyrning. Stöd går också till bland annat privatsektorutveckling där ett fokus är att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt och till forskning och högre utbildning. Det svenska biståndet kanaliseras i huvudsak via icke-statliga civila aktörer och multilaterala organisationer.

Det svenska handelsutbytet med Etiopien utvecklas väl, dock från en låg nivå. Den starka ekonomiska utvecklingen i landet innebär att potentialen för ökade ekonomiska förbindelser är mycket god. Den svenska exporten utgörs framförallt av maskiner, fordon, telekomutrustning, trä, papper och kemiska produkter. Importen består till stor del av kaffe, snittblommor och läder. Flera svenska företag är verksamma i Etiopien. Telekomföretaget Ericsson har funnits här i åtskilliga decennier och tecknade nyligen ett större kontrakt för att utveckla telekommunikationerna i Etiopien. På senare år har bl.a. H&M, Bombardier Sweden och SweRoad etablerat sig i landet. H&M:s närvaro handlar fr.a. om inköp av i Etiopien producerade textilprodukter. Det statliga investmentbolaget Swedfund investerar i Etiopien.