Bra att veta!
Något som kan vara värt att beakta med avseende på det fria internets uppkomst.
I ett datorprogram finns två typer av information, programinstruktioner och data. Instruktionerna är det som processorn tolkar och utför för att manipulera data, som är själva användarinformationen i programmet, exempelvis text och bild.
Von Neumann-arkitekturen, formaliserad av matematikern John von Neumann på 40-talet, är den dominerande datorarkitekturen idag.
I denna arkitektur delar data och programinstruktioner samma minnesutrymme och kommunikationssystem (buss), vilket gör konstruktionen enkel men skapar ett antal tekniska problem. Till exempel är bussen långsammare än processorn, så processorn spenderar mycket tid i väntan på instruktioner och data. Men det är även stor skillnad i krav på hämtningshastighet mellan instruktioner och data, ändå delar dessa samma långsamma buss.
Idag har några tekniska problem som busshastighet börjat åtgärdas genom mellanlagring (cache), som dock inte är det största problemet: Det gemensamma minnesutrymmet. Ett program hackas genom att data skriver över programinstruktionerna, och plötsligt är det ett annat program som körs.
Människans konsekvensanalys har oftast lämnat en del övrigt att önska, även på detta område. Det verkar inte ha funnits ett längre perspektiv på teknisk utveckling, och även ett märkligt överseende när det gäller människans natur. Efter två världskrig borde tanken ha funnits att den outvecklade människan är inte den mest altruistiska varelsen, och om någonting kan utnyttjas är risken stor att det kommer att ske.
Eller så fanns tanken att det är bra om det går att utnyttja säkerhetsbrister i system, egentligen ett drömscenario för de som verkar utan att synas.
Av någon anledning blev därför en annan datorarkitektur, Harvard-arkitekturen, som delar upp data och instruktioner i separata minnesutrymmen och bussar så den blir både effektivare och rent hårdvarumässigt mycket svårare att hacka, inte den arkitektur som främjades under datorutvecklingens tidiga period.
Utvecklingen påverkades möjligen av sin härstamning, den elitistiska Universitetsvärlden (Cambridge, Princeton, Harvard), underrättelsetjänster, militär och företagsjättar som IBM, ett skrupelfritt företag som på den tiden samarbetade med Nazityskland.
Eller så var det bara otur och slump, som vanligt i den här världen där allt färre blir allt rikare på allt fler människors bekostnad!
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.