Ja vem vet, föreställningen om fredagen den trettonde som olycksdag kan tidigast beläggas i mitten av 1800-talet, och verkligt spridd bland folk i allmänhet blev den först på 1900-talet.

Idén vann anklang inte minst inom litteraturen, till exempel i Thomas W. Lawsons roman Friday, the Thirteenth (1907), som handlar om panik bland börsmäklare på Wall Street.

Först under decennierna därefter började man på allvar uppfatta fredagen den 13 som en dag då man borde ta sig i akt, och under de senaste decennierna har vi fyllt på mytfloran genom att söka oss tillbaka i historien på jakt efter diverse olyckor som sägs ha inträffat på datumet ifråga. Ett av de senaste tillskotten är att ett betydande antal ordensmedlemmar från Tempelherreorden blev fängslade av Filip IV av Frankrike fredagen den 13 oktober 1307 på order av påven Clemens V. Många av dessa torterades och avrättades dessutom.

En annan hypotes grundar sig på att Jesus hade tolv lärjungar, och när Jesus förråddes var Judas Iskariot den trettonde vid bordet. Det kan även ha varit så att det baseras på att det fanns sammanlagt tretton personer och att Jesus korsfästes och dog på långfredagen.

Vidare finns i den nordiska mytologin en berättelse om hur svekets och ondskans gud Loke kom som den trettonde gästen till ett gästabud i Valhall och sedan lurade blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.