Vi måste ta oss samman!

Misshandlad av sanning om verkligheten eller kysst och förälskad i en lögn?

Tuff fråga kanske, men idag en ovillkorligt viktigt fråga att ställa. Tyvärr har de flesta människor en vilja att bli kyssta av en lögn för att inte rubba sina vanföreställningars komfortzoner. De äter upp lögnen och sväljer den så gärna att den måste växa med tiden för att inte människor skall kvävas av den kognitiva dissonans som de försöker undvika. De accepterar ivrigt sin sked-matning som en alltför liten baby i en alltför hög stol. De ifrågasätter för lite och litar för mycket på så kallade svar som de matas med på frågor som de inte vågar ställa själva. De sätter vagnen framför hästen, och sedan undrar de varför hästen inte rör sig. Hmm, undrar vi?

Det är ett problem i psykologin. Det är ett problem med fantasin. Vi är den enda varelsen på planeten som klarar av en så avancerad tanke, att förstå en tidigare nutid och extrapolera till en framtid, och ändå har vi käbbel vid blotta tanken på att vara mer fantasifulla, för att bryta våra alla alltför dyrbara – destruktiva – kulturella paradigm. Vi talar alla om att tänka utanför boxen, men vi producerar mycket lite av den varan. Vi har lärt oss att tänka fritt är stort men att tänka rätt – alltså innanför boxen – det är större.

Med andra ord: vi kan prata om att utvecklas - gå vidare, men vi är utomordentligt oförmögna att gå på promenad. Men för att överleva som art på den här planeten måste vi komma till den punkt där vi kan gå på promenad för oss själva som individer i sällskap med andra för att komma framåt tillsammans. Annars är vi definitivt dömda till att gå under snabbare och detta på våra egna själsliga fötters meritering, inte mindre än så. Det finns utdöende av arter, absolut, men döden av ren dumhet är inte en av dessa. Och ändå är vi nu här. Vi är för intellektuellt lata för att orka bemöda oss med att tänka fritt själva som individer.

Eftersom moral är den emotionella kompass som vi själva orienterar oss med utifrån relationen till vår omgivning, så kommer detta även, som nu ingen kan missa, att innebära att vi med tiden kommer att tappa vår moral ur ett altruistiskt perspektiv, så har det alltid varit genom historien gällande civilisationers uppgångar och fall inom den kollektivistiskt orienterade materialismens epok.Men denna gång i globaliseringens tidevarv kan vi bara nu alltså välja mellan att ta ett steg eller gå under.

Självtillit kräver förberedande självrannsakan – medvetande. Det finns ingen väg runt detta. Det finns inget sådant begrepp som kris för de som är beredda. Detta innebär att placera sig själv i ett tillstånd som ger livets nödvändigheter, så att man inte blir en slav under att behöva över-leva. Desperation leder ofta till moralisk relativism, och tyranner trivs mycket bättre på den psykosociala spelplanen av den moraliska svagheten hos en population. Moral är vår känslomässiga kompass utifrån vilken vi orienterar oss i förhållande till vår omgivning. Blir vi känslostyrda så blir vi lättkontrollerade och egocentrerade. Vi måste bli vuxna och sluta bete oss som barn.

Ju mer förberedd en individ är, desto mer sannolikt är att den kommer att slå tillbaka mot despotism. Ju mer förberedd en själsligt orienterad gemenskap är, desto mindre risk finns det att samhället kommer att få lust att begära hjälp från dem som kanske kan komma att utnyttja ett sådant stöd till att istället förtrycka det korrumperade samhället. Så nu är själsligt förberedda nätverk det farligaste som samhället känner till och upplever.