Hela REE-problematiken (jordartsmetaller - Rare Earth Elements) kan beskrivas som potentiell eller möjligtvis hypotetisk; ett scenario där det på grund av Kinas dominans över REE uppstår problem i andra länders industriella leverantörskedjor och – mer specifikt – att tillgången till kritiska komponenter för USA:s och Europas
försvarsmaterielproduktion äventyras. För närvarande agerar vissa aktörer för att bemöta ovanstående uppfattade problematik.

Anledningen till att REE är intressant ur ett nationellt eller europeiskt perspektiv är det starka beroendet till ett enda land – Kina. Genom exportkvoter och andra mekanismer har Kina under 2000-talet hämmat utflödet av REE.

Exportbegränsningarna motiveras med statliga ansträngningar för att minska de stora miljökonsekvenser som brytning och utvinning av REE har fört med sig i Kina. Exportkvoter och ökad efterfrågan har naturligt lett till ökade priser, samtidigt som Kina får större inflytande över REE-flöden och -marknaden.

Importörer av REE, varav Japan är den största, har i och med exportkvoterna drabbats av begränsad tillgång och kraftigt stigande kostnader. I synnerhet i Japan ifrågasätts den koppling Kina uttrycker mellan exportkvoter och miljöhänsyn. Det finns farhågor att Kina skulle kunna vara berett att använda sig av sin dominerande position för politiska och strategiska syften.

Att Investor hellre exploaterar öppet borta än hemma får ses som hyfsat givet..verka utan...ja och så personalkostnaden förstås...

För att producera REE krävs inte endast tillgång till rätt sorts mineraler i marken.

Det krävs ett antal steg för att framställa REE :
 Gruvdrift för att utvinna mineralerna
 Finfördelning av mineralerna (mekanisk)
 Separation av de olika metallerna (kemisk)
 Rening av metallerna till önskad renhet (kemisk)
 Forma önskade legeringar
 Tillverka önskade komponenter

Alla stegen ovan har sina specifika problem. Gruvdrift medför generiska problem för miljön och är beroende av acceptans i det lokala samhället.

För REE finns det ytterligare ett problem eftersom dessa metaller nästan alltid hittas tillsammans med radioaktiva isotoper av torium och uran. Detta problem måste hanteras också i nästa steg när man mekaniskt finfördelar mineralerna.

De följande två stegen, kemisk separation och rening, är komplicerade och kan oftast inte utföras i anknytning till gruvan. Det beror på att det endast finns några få processindustrier i världen som har rätt faciliteter och expertis. Naturligt nog
har de flesta anknytning till Kina. Det finns också lagstadgade begränsningar för att föra radioaktivt material över nationsgränser. Den nu så påpassligt projekterade gruvan i
Norra Kärr (Gränna) planerar att transportera sitt finfördelade material till Tyskland för vidare bearbetning. REE-fyndigheterna i Norra Kärr är så klart en av de få i världen som inte är associerade med radioaktivitet....

För att kunna forma rätt legeringar och tillverka efterfrågade komponenter måste en välutvecklad industriell bas finnas inom området. En viktig omständighet kring REE är att för många typer av tillverkning av komponenter och andra sammansatta produkter är Kina ett av få länder som idag har tillräcklig industriell kapacitet för att kunna tillverka riktigt stora serier.

Om lyckosam gruvdrift startas utanför Kina skulle därmed i nuläget en stor del av utvinningen transporteras till
Kina. Förutom jungfrulig produktion (gruvor) finns det förhoppningar om att utvinna REE från andra källor såsom insamlat elektronikskrot, kommunala och industriella skrotupplag (kallas ibland för ”urban mining”), avfall från gamla
gruvor (kallas ibland skrotsten eller varphögar) och återvinning av restmaterial vid produktion.