Historiens vingslag går igen:

På tal om Loussavaara Kirunavaara Aktiebolag…

Detta är bara ett litet axplock av vad vi känner till om detta!

“For the period of transition from 1919 up to rearmament, A. K. [Krupp] had undertaken various tasks, in order to keep up the Company’s activity in the field of artillery, in the sense of observing activities in that field in the rest of the world (relation: BOFORS) and then also for the production of artillery material, within and to a certain extent also beyond, the limitation established by the peace dictate” – från en viss rättegång…

Att Marcus Laurentius Wallenberg då var delegat i handelsdelegationen för handelsavtalet, Sverige England 1916-18, kanske inte var fullt så viktigt i detta sammanhang. Men med avseende på den Ryska Revolutionen, Syeks-Picotavtalet och Balfourdeklarationen i tiden, så är det knappast som vore det av en slump att Lenin hamnade i Stockholm direkt innan revolutionen...

Vad som också alltså var mycket viktigt och betydelsefullt, var att Marcus Laurentius Wallenberg efter första världskriget faktiskt var ordförande, i kommittén för tyska industrins belastning, detta gav då en möjlighet att påverka skadeståndsuttaget ifrån omvärlden. Denna kommitté bestod av samma deltagare, som i princip alla kommittéer alltid bestod av – den dåvarande kärnan i den globala Djupa Staten, kommittéer som hade något ekonomiskt inflytande och värde för frågor rörande detta ämne. Typ (Schacht, Wallenberg, Young, Dawes, Dulles, Harriman, Frick, Bosch, Krupp)

Av heller knappast en slump så var han även vid och efter Versailles, ordförande i Kommittén för ordnandet av Tysklands naturaleveranser (import, av LKAB – malm från Sverige till exempel, och export av kol och koks som utgjorde betalningen), enligt Dawesplanen 1924-25, det vill säga vilket avgjorde vilka omständigheter, som skulle föreligga vid natura leveranser i både köp och säljled.

Så utifrån att om malmpriset ökade, så blev den möjliga uttagbara skadeståndsmarginalen mindre för de skadelidande, så om inte det förr eller senare skulle uppdagas att malmhandelsförhållandet med Sverige och dess obegripliga regleringar, egentligen bara utgjorde en fasad för förtäckandet av en stöld av de krig skadelidandes pengar, så måste ju situationen ovillkorligen revideras och förändras. Detta begrep både Wallenbergs och socialdemokratin i Sverige, redan då kan man säga.
Förvärvet av gruvbolaget var ju lite eljest redan då, milt uttryckt...

Att Marcus Laurentius i detta läge vidare var skiljedomare i tvister emellan Tyska regeringen och reparationskommittén, vilken ansvarade för de allierades etablerande av en funktionell infrastruktur 1925-30, måste ha varit en ren skänk från ovan, eller rejält mycket mer sannolikt, så kan det inte alls ha varit just detta. Tur är nämligen när omständigheter kommer till förberedelse.

Marcus Laurentius var ju dessutom även ansvarig medlem för tolkningen av Young planen från 1930. Vilken alltså var en finansieringsmodell i vilken svenske Ivar Kreuger var delaktig som finansiär. Och där satt som beskrivits även denne Owen Young vars Youngplan föregicks av Dawesplanen, men med samma syfte således.

Och 1931-34 så var denne Marcus Laurentius ordförande i den skiljedomstolen som behandlade korta Tyska krediter vid upprättandet av det tyska Moratoriet, eller ackordet i nutida benämning, som upprättades 1932 i Lausanne. Vari en avgörande insats alltså var att se till att de Tyska skulderna till Frankrike återbetalades först. På tal om Frankrike...

Detta så att det fanns utrymme för Frankrike att låna ut pengarna till Sverige, som i princip helt enkelt skickade Marcus Wallenberg d.ä. som förhandlare till sin egen son, som villigt lånade ut pengarna han själv hade sett till att Frankrike fick. Affärsetik således på en nivå som varken förr eller senare har kunnat begagnas med någon trovärdighet igen. Här kommer alltså vissa gruvor in i bilden….

Vidare så utnyttjades även möjligheten att använda de Tyska delarna av Kreuger och Young lånen till att verka som balansposter i redovisningssyfte, detta utöver vad som beskrivs om den infamösa konkursen….

Vidare var Marcus Laurentius även tillförordnad expert åt, ja lite märkligt nog, faktiskt den Tyska regeringen och den beskrivne Hjalmar Schacht när rekonstruktionen 1931-32 av det tyska bankväsendet vidtogs. Det där som måste rekonstrueras för att världekonomin "skulle kunna hämta sig"...

Så vem som ville vad med Ivar Kreuger och varför, det faller sig i ljuset av verkligheten som en gammal gärdsgård, det som skedde var bankkonglomeratets enda egentliga möjliga val.

Och 2017 blir alltså Göran Persson ordförande för LKAB…

Allt blir Ett, mer öppet nu.

Mormor sade när Göran Persson blev statsminister, det där namnet har vi prövat förr och med mindre lyckat resultat….

Det gås verkligen grundligt tillväga......