Jaha och varför mängden betalningsmedel måste ökas - inflateras, det uttrycker man sig kryptiskt i förhållande till - milt uttryckt!
Att betalningsmedlet i sig själv har ett principvärde som utgörs av räntebelastade skulder - som kontrolleras av de enskilda bankerna, kan ju möjligen mellan varven numera komma att nämnas i samband med det tillväxtkrav som skapas, men att beskriva att den finansiella belastningen på betalningsmedlets existens i sig själv även är ovillkorligt medförande en för evigt växande räntebörda - det kommer vi helt enkelt aldrig att få höra från elfenbenstornen....
Mängden cirkulerande betalningsmedel i realekonomin är krympande, vilket skapar deflation i den delen av ekonomin alltmer - alltså skapar stagnation
Mängden cirkulerande betalningsmedel i den finansiella delen av ekonomin är växande, vilket skapar en växande finansiell tillgångsprisinflation.
Sammantaget alltså metacyklisk stagflation med ATH för huspriser och aktier.
Sedan börjar systemet att kollapsa när verkligheten gör sig gällande och fler begriper att det inte går att överleva på pengar i sig själv pengar.
Att styrräntan inte har någon mekanisk koppling till bankerna lånegivning - riksbanken kan alltså inte påverka den cirkulerande mängden betalningsmedel i realekonomin överhuvudtaget, men det tas det som vanligt ingen hänsyn till.
"Banken SEBs chefsekonom Robert Bergqvist, tror att Riksbanken senarelägger höjningen med en månad – till oktober. Skälet är att svensk inflation har hamnat betydligt lägre de senaste månaderna än vad Riksbanken trott – och bankens huvuduppgift är att se till att inflationen ligger stabilt kring sitt mål på två procent. Senaste inflationssiffran, rensat för volatila energipriser, hamnade på 1,5 procent.
– Riksbankens inflationsprognos avviker allt för mycket från den faktiska inflationen, säger Robert Bergqvist som också tror att Riksbanken sänker sin prognos för inflationen på torsdag."
