Skökan har snubblat..

Babyloniska skökan eller Babyloniska horan är en allegorisk symbol för ondska - enskild nytta - ur Nya testamentet i Bibeln. Hon nämns i Uppenbarelsebokens sjuttonde kapitel. Det har antagits att den babyloniska skökan i Uppenbarelseboken syftar på Romarriket, möjligen beroende på den Julisk-Claudiska ättens uppvisade moral som spred sig nedåt i strukturen. Martin Luther övertog uttrycket och syftade då på den katolska kyrkan under påven som inte heller den är är direkt känd för sin moraliska oförvitlighet, en tolkning som senare använts av diverse protestanter. Senare rörelser har även använt begreppet och syftat på en alltför förvärldsligad kyrka - numera i det genom internet förändrade informationsrörlighetsklimatet är det ju inte på så vis att den falska solidaritetens altare är totalt okänt överallt.