Det är ju märkligt nog - eller inte - faktiskt människor med väldigt likartat syfte nu och som dyrkar vad som framstår som för det allmänna oförklarligt, som spelar ut en del av slutscenariot nu. Människor som alltså föredrar en omedveten allmänhet - eftersom konkurrens bygger på informationsfördel, kan man lura någon så skall man göra det. Jag tycker intressant nog att, som det verkar, det hela kokar ner till något som förefaller närmast moraliskt över tiden … är detta verkligen ett moralsikt krig: lögn vs sanningen, extern påverkan vs intern rannsakan – alltet inom oss – det enda vi kan påverka. Uppvaknandet på bred front, det växande allmänna medvetna medvetandet?

Ja det är så, därför att antingen närmar vi oss förståelsen av oss själva genom att sträva efter den sanning som mer beskriver verkligheten, eller också godtar vi vad som vi blir matade med av intressen som vi på grund av rädsla tror vill oss väl, och då kommer vi att gå under i vårt eget mörker.

Det finns ingen tid förutom ”nu”, vilket är det ögonblick som verkligheten existerar och för att komma ihåg detta, och föra in vår medvetna medvetenhet om relationen mellan tanke och känsla, in i det ögonblicket, så är detta ett sätt att lindra lidande, rädsla och oro. Att växa vår inneboende trygghet och lugn. Om så bara för en liten stund, är det att försöka vara närvarande i ögonblicket och att inte öppna dörrarna för perception, intuition och erfarenhet någonting som möjliggör läkning av vårt lidande.

Varför spelar vad vilken roll och när?