Det finns ett ordstäv tillskrivet den franska bankiren Nathan Rothschild att "ge mig kontroll över en nations pengar och jag bryr mig inte om vem som stiftar dess lagar". Konservativa åsikter i Förenta staterna har länge misstänkt att Rothschild hade rätt och det har varit frekventa samtal om att granska Federal Reserve Bank på grundval av antagandet att det inte alltid har handlats främst till stöd för amerikanska folks egentliga intressen. Att en sådan bedömning är nästan säkert korrekt kan antas baseras på den ekonomiska "olyckan" 2008 där regeringen bailed-out bankerna, vilka som genom en "olyckshändelse" orsakade katastrofen och lämnade enskilda amerikaner som hade förlorat allt, kvar för att möta konsekvenserna.

Var det som det kan vara och om det fanns en modern version av Rothschild-kommentaren, så kan den gå så här: "Ge mig kontroll över internet och ingen kommer någonsin att veta vad som är sant." Internet, som ursprungligen var tänkt på som en plattform för det fria utbytet av information och åsikter, blir då istället oupphörligt ett förvaltat medium som i allt högre grad styrs av företagens och därmed regeringens intressen - det är och förblir bara en part som sitter på kontrollen. Dessa intressen är inte heller på något sätt ansvariga inför de allra flesta konsumenter som faktiskt använder platserna på ett rimligt och icke-hotande sätt att kommunicera och dela olika synvinklar.

För närvarande uppskattar jag och många andra internetanvändare det alternativa mediet för att ge synpunkter som antingen är undertryckta av myndigheter eller företagsintressen eller till och med utgör rådande bedrägerier. Och faktum är att internet redan är föremål för påtvingad censur av tjänsteleverantörerna, vilket har beskrivits som rena "Sovjettiden" i sin intensitet, som själva genomför sina alltmer störande handlingar för att hitta "falska personer" och införa förbud mot " hat "och allt som motsätts av inflytelserika valkretsar - PK. Och nu vet dessutom allmänheten i en allt större omfattning att det i grund och botten är systemleverantören av hård och mjukvara som bestämmer allt.

Blockeringsinformation är också redan genomförd av olika länder genom ett kooperativt arrangemang där regeringar kan be sökmotorer att ta bort material. Google dokumenterar faktiskt den praktiken i en årlig öppenhetsrapport som visar att regeringens begäran om att ta bort information har ökat från mindre än 1000 per år 2010 till nästan 30 000 per år för närvarande. Inte så överraskande leder Israel och USA när det gäller begäran om radering. Sedan 2009 har USA bett om 7 964 borttagningar, totalt 109 936 artiklar medan Israel har sökt 1.436 deletioner av totalt 10 648 objekt. Ungefär två tredjedelar av israeliska och amerikanska förfrågningar beviljades. Vi får väl anta att systemkontrollen är en faktor att ta hänsyn till i detta.

Så bestämmer det gör andra uppenbarligen inte...och var en stor del av serverkapaciteten finns lokaliserad, ja jo.

Och det händer mer bakom kulisserna. Sedan 2016 har Facebook-företrädare också regelbundet träffat den israeliska regeringen för att ta bort Facebook-konton från palestinierna som israelernas påstående utgör "uppmuntran". Israel hade hotat Facebook med att misslyckande med israeliska uteslutningsorder skulle "leda till att lagar kräver Facebook på att göra det, på grund av att det är svårt bötfälla eller ens blockera i landet." Facebook valde praktiskt nog överensstämmelse - annars hade det ju uppdagats hur det fungerar egentligen och sedan dess har israeliska tjänstemän" offentligt pratat om hur lydigt Facebook är (bara det!!!) när det gäller israeliska censurorder ", ja bara det i sig kan ju få vem som helst att häpna över den uppvisade dumheten i att anföra att man kan censurera Facebook för att slippa visa den verkliga strukturella funktionen, det bör i detta även noteras att Facebook-poster som kräver mord på palestinier inte har censurerats....så viktigt är det att skydda kärnan i den Djupa Staten och att Israel bara är ett geopolitiskt strategiskt verktyg kan därmed ingen missa.

Och censur fungerar också på andra nivåer, osynliga för att inkludera radering av miljontals gamla inlägg och videor för att ändra historiska poster och skriva om det förflutna. För att ändra den nuvarande berättelsen har Microsoft, Google, YouTube, Twitter och Facebook alla pressats för att samarbeta med privata grupper, i USA, för att inkludera det allt svagare Anti-Defamation League (ADL). ADL arbetar med sociala medier för "att konstruera nya lösningar för att stoppa cyberhat" genom att blockera "hattspråk", vilket inkluderar all kritik mot Israel som kan tolkas som antisemitism med den nya utvidgade definitionen som främjas av USA Kongress och "Trumpförvaltningen". Israels roll som billig kuliss och geopolitisk konfliktmotor för den Djupa Statens räkning går därmed sitt slut till mätes

Censur av information fungerar också alltmer i förlagsverksamheten. Med nedläggningen av de faktiska bokhandlarna köper de flesta läsare sina böcker från media-onlinejätten Amazon, som hade en policy att erbjuda varje bok i tryck. Den 19 februari 2019 avslöjades att Amazon inte längre skulle sälja böcker som det ansåg vara för kontroversiell. Vilken otur då att bokhandlarna har slutat bada....och att Amazon inte är kopplat till Sverige.

Regeringar i kombination med de sociala medieföretagens självcensur innebär att användaren av tjänsten inte vet vad han eller hon saknar eftersom det inte kommer att finnas där. Och när friheten att dela information utan återhållsamhet är borta kommer den aldrig att återvända. I balans är yttrandefriheten väsentligt mer betydelsefull än någon tillfredsställelse som kan komma från regeringens intrång för att göra Internet mindre av ett våldsbejakande utrymme. Om historien lär oss något, så är det att minskningen av en grundläggande rättighet rätt snabbt leder till förlusten av andra och det finns ingen frihet som är mer grundläggande än förmågan att säga eller skriva vad man väljer, var och när man försöker göra det.