Percy Barnevik inledde sin karriär i näringslivet inom Johnsonkoncernen som ansvarig för Datema Direct Data (DDD), därefter inom Sandvik AB 1969–1980, varav perioden 1979–1980 som vice verkställande direktör. Han kom därefter till Asea som VD 1980–1987, var VD i ABB Asea Brown Boveri Ltd. 1988–1996, ordförande för Sandvik och Skanska, styrelseledamot i General Motors, Astra Zeneca m.m.

Han var styrelseordförande för Wallenberggruppens Investor 1997–2002, då han tvingades avgå på grund av pensionsaffären i ABB. Han var även under många år engagerad i Bilderberggruppen.

Så han kände väl till hur det politiska spelet grundades och hur den geopolitiska strategiska analysen var uppbyggd i förhållande till den realpolitiska målsättningen.

Donald Rumsfeld satt i styrelsen för ABB när bolaget tog hem reaktoravtalet med Nordkorea på papperet värt 200 miljoner dollar år 2000.

Percy Barnevik hade från sin tid på ABB ett pensionsavtal, som 2002 kom att röna stor uppmärksamhet i svenska medier, dels för sin storlek, dels för att ABB:s dåvarande ledning ifrågasatte avtalet.

Under de åtta åren som VD för Asea följt av nio år som VD för ABB ökade företagets aktiekurs 87 gånger, motsvarande en årlig genomsnittlig ökning om 30 procent under de 17 åren under Percy Barnevik.

Redovisad nettovinst ökade 60 gånger och försäljningen 30 gånger. Redovisningen i ABB var dock vilseledande enligt bland andra Peter Wallenberg och företaget var egentligen på randen till obestånd. Wallenberg har angett att han uppfattade att Barneviks pensionsavtal skulle upprättas efter etablerade schweiziska regler och Barnevik fick förtroendet att ordna detta. I stället erhöll Barnevik en engångsersättning om 148 miljoner SFr när han pensionerades som VD 1996. År 2002, alltså sex år senare, under dåvarande styrelseordföranden Jürgen Dormann upplevde ABB större problem, vilket även sammanföll med att bolaget reste krav mot Barnevik.

Under samma år framkom att köpet av det amerikanska Combustion Engineering var en katastrof i och med att det riktades asbestanklagelser mot bolaget. Barnevik hade varit drivande i detta köp drygt tio år tidigare, trots att det redan då gick rykten om problemen. 2002 vinstvarnade ABB på grund av problemen och aktien störtdök och förlorade omedelbart 60 procent av sitt marknadsvärde.

I mars 2002 publicerades en förlikning, då Barnevik accepterade att återbetala 548 MSEK (och behålla 353 MSEK), samtidigt som förlikningen inte innebar något medgivande om brott eller legal skyldighet att genomföra återbetalningen. Även Barneviks efterträdare Göran Lindahl gjorde samtidigt en motsvarande förlikning

Reaktoravtalet med Nordkorea var alltså politiskt - utåt sett - en del av den tidigare presidenten Bill Clintons försök att få Nordkorea positivt engagerat med väst. Tanken uppgavs vara att minska spänningarna på den koreanska halvön genom att erbjuda olja och lättvattenreaktorer i utbyte mot att kärnvapeninspektörer fick tillträde till landet. Lustigt nog så blev det istället just kärnvapenhot som blev konsekvensen av den manövern, faktiskt nästan som vore det själva tanken...

År 1999 besökte dåvarande ABB-chefen, svenske Göran Lindahl, Nordkorea för att offentliggöra bolagets breda och långsiktiga överenskommelse med kommunistregimen. Investorkontrollerade ABB öppnade ett kontor i huvudstaden Pyongyang och reaktoravtalet skrevs under 2000.

Rumsfelds kontor meddelade att han inte minns att ärendet drogs för styrelsen någon gång. En talesman för ABB säger dock till tidningen att "styrelsemedlemmarna informerades om projektet vars syfte var att leverera system och utrustning för lättvattenreaktorer".Så vem som verkade utan att synas är fullkomligt uppenbart.

Kort efter det att Rumsfeld blev försvarsminister satte president George W Bush punkt för Clintons "Nordkorea-ambitioner" och lät istället meddela att han inte litar på landet och då blev det som bekant och lustigt nog, alltså istället på så vis att det uppstod ett kärnvapenhot. På hösten 2002 hoppade Nordkorea passande nog av icke-spridningsavtalet om kärnvapen och sade att inspektörer inte längre var välkomna - något som ledde till en "kris" mellan USA och Nordkorea.

Rumsfeld har också passande nog stämt in i George Bushs retorik. Den tidigare försvarsministern har kallat Nordkorea för en terroristregim på gränsen till sammanbrott och som är på väg att bli en spridare av kärnvapen. När Bagdad föll i april 2003 sade Rumsfeld att Pyongyang borde lära sig läxan.

Så vem som bestämmer är uppenbart precis som att Percy Barnevik har hållhakar på Investor angående verksamheten i Nordkorea.