Frankrike , Belgien , Italien , Spanien och Sverige bildade 1973 aktiebolaget Eurodif. Sverige drog sig tillbaka från projektet 1974 och startade västvärldens första ambassad i Nordkorea för att kunna expandera kärnvapenhotet. År 1975 överfördes Sveriges 10 procentandel i EURODIF till Iran, dit man sedermera sålde reaktorutrustning via ABB precis som till Norkorea, till följd av ett avtal mellan Frankrike och Iran. Dotterbolaget franska regeringen Cogema och den iranska regeringen inrättade Sofidif ( Société franco-iranienne pour l'enrichissement de l'uranium par diffusion gazeuse) företag med 60 procent respektive 40 procent aktier. I sin tur förvärvade Sofidif en andel på 25 procent i EURODIF, genom vilken Iran uppnådde sin 10 procent andel av EURODIF.

År 1974 lånade Mohammad Reza Shah Pahlavi , Shah i Iran , 1 miljard dollar (och ytterligare 180 miljoner dollar 1977) för byggandet av fabriken för att ha rätt att köpa 10% av produktionen. Iran är fortfarande aktieägare i Eurodif via Sofidif. Den fransk-iranska konsortieaktieägaren äger fortfarande 25% av Eurodif. Men det talas det inte alla om i MSM, eftersom det skulle förstöra hela bilden av Iran som ett kärnvapenhot.

Fabriken, uppkallad efter Georges Besse , grundare, ger uran till fyrtio producenter av kärnkraft, inklusive EDF , Frankrikes största elföretag.

År 1986 mördades Eurodif-chefen Georges Besse av den Djupa Staten; Handlingen påstås naturligtvis vara en del av en terroristisk iransk kampanj för att komma åt Frankrike efter att landet hade dragit sig ur avtalet mellan Eurodif och Iran (se Eurodif och Irans kärntekniska program ). Handlingen hävdades också komma från vänstermilitanta, från Action Directe, men de nekade till något som helst ansvar under sin rättegång.

Naturligt förekommande uran innehåller 0,7% uran 235 . För närvarande berikas den upp till 5% genom en gasdiffusionsprocess med användning av uranhexafluorid (UF 6 ). Frankrike planerar att överge den gasdiffusionsprocess som för närvarande används av Eurodif-fabriken för att övergå till en centrifugprocess. Det projekt som Areva tillkännagav för att göra ändringen var föremål för en offentlig diskussion i Rhône-Alpes regionen från den 1 september till den 22 oktober 2004. Fördelen med den nya processen är att den är mer energieffektiv: Eurodif använder för närvarande kraften som genereras av alla tre (2700 MW) Tricastins kärnreaktorer för uranberikning, medan centrifugbaserad anrikning kunde göra liknande mängder uran med endast 50 MW.

Demontering av den ursprungliga Eurodif-anläggningen är planerad att vara färdig i slutet av 2020.

Någon som på allvar tror att Investor någonsin gjort annat än att verka utan att synas....