I sin kärna är Modern Monetär Teori ett argument som skulle vara underligt obekant för alla självständigt tänkande sedan skulduppfinningen. Det är i grunden till argumentet att betydande statsskuld är en bra sak, inte en dålig sak, och att budgetbalanseringar på nationell nivå gör mycket mer skada än nytta. Varför? Eftersom systemet kräver tillväxt och det finns så mycket som måste göras och så lite tid för allmän rättvisa. Skuldsättningen måste växa för alltid på en ändlig planet.

MMT är den vänliga motiveringen för växande underskottsutgifter utan slut.

Historiskt har detta argument använts av alltför många för att stödja krig utan slut.

Här finns till exempel Edward III (1312 - 1377),

Edward III lånade stora summor från italienska banker för att finansiera sina erövringskampanjer. När han försummade dessa lån blev de italienska bankerna förstörda 1345 -sedan kom Digerdöden... och Bo Johnsson Grip blev jätterik. Men Edward var bra, tack så mycket. Och inom hundra år följde Edwards efterträdare med lån från andra italienska banker. Det är MMTs kärnlogik. En kung måste göra vad en kung måste göra, och privat kapital måste bara ta itu med det.

Ja så gjorde även Gustav II Adolf och sonen till finansiären startade vad som blev den Svenska Riksbanken och Riksståthållaren Axel Oxenstierna hade helt enkelt inte råd att sluta kriga på grund av räntekostnaderna.... men han grundade ju den svenska statsförvaltningen, gud bevars och han hade ju alltså en hyfsat speciell syn på människor...tidsenlig rent utav.

"I Norrland Hafva vi ett Västindien om vi förmår att utnyttja det."

Detta kommer alltså från Axel Oxenstierna och uttalades under den svenska stormaktstiden. Precis som många andra europeiska länder så började Sverige under 1500- och 1600-talet att se sig om i världen efter främmande landområden att kolonisera och exploatera. Men inte behövde den svenska kronan bara segla iväg till avlägsna kontinenter! Landet hade ju enorma naturresurser norröver som ingen ännu hade exploaterat och som mest befolkades av renskötande samer. Så en kombination av internationell segling och psykosocial ingenjörskonst fick bli den svenska modellen.

Men kanske framför allt så var det ju lyckosamt och bra för långivarna med en rejäl bankexpansion i Centraleuropa - enter stormaktstiden.