Nu är problemet att många av dessa åtgärder redan är satta i spel fullt ut och när nästa kris träffar vårt nu så kommer nu också solvensen hos regeringar och "centralbanker" att ifrågasättas av marknaderna. Detta har dessutom skapat en farlig situation, till exempel att aktierna i de globalt systemviktiga bankerna, G-SIB, har fallit sedan början av förra året, vilket också var den tid då Fed-balans normaliseringsprogram (QT) sparkade i högsta växeln. Det här är ingen slump och det innebär att problematiken återigen är under uppbyggnad i banksektorn.

Deutsche Bank är vad den är i Europa - både till sin omfattning och funktion, inte minst i ljuset av den redovisade Tyska produktionsnedgången.

Eftersom en krasch i tillgångsvärdena skulle påverka bankernas säkerheter och att global depression skulle leda till en kraftig ökning av kreditförluster, kommer nu den redan försämrade banksektorn återigen kunna möta sin kollaps. Men den här gången finns det väldigt få myndigheter som kan göra något för att stoppa paniken. Dessa faktorer gör den systemiska härdsmältan till ett närmast otänkbart men ändå mycket sannolikt scenario.

Systemisk härdsmälta skulle innebära att alla banktransaktioner, fördelning av pengar, lån, swappar, banktjänster mm via banksektorn skulle sluta att fungera. Kreditkort skulle upphöra att fungera, bankomater skulle inte ge ut pengar och lån kan inte uppstå eller rullas över - skrivas om vidare. Efter den globala handelns då milt uttryckt troliga sammanbrott skulle världsekonomin också kollapsa. Detta skulle innebära att global BNP skulle uppleva ett fritt fall på sin större del. Moderna samhällen skulle upphöra att existera i sin nuvarande form.