Men det räcker inte med att kunna det, man måste förstå dess innebörd också.

Kanske det räcker med att grymta och sedan kan man tänka bäst man gitter med och om de grymtningar man har tillgång till?

Eller ska vi tänka och kommunicera i och med bilder?

För då undras hur vi ska förstå vad vi ser utan de ord som utgör tanken om vad vi ser.