Detta är alltså någonting riktigt riktigt dåligt för den Djupa Staten och dess representation i Riksdagen, eftersom det flyttar fokus från migrationsfrågan - som slutar att vara ett problem - till ekonomin och där har inget parti i riksdagen ett enda ord att säga som har bäring på verkligheten. Alltså inte någonting alls ifråga om den överskuldsättning som kommer som en effekt av systemets skuldmättnad, vilket i sin tur är en ovillkorlig konsekvens av att det allmänna betalningsmedlet består av enskilt kontrollerade räntebelastade skulder - vilket skapar ett evigt tillväxtkrav.