På tal om lagstiftande, verkställande och dömande.

Den Djupa Staten är djup för att kunna verka utan att synas, så när den exponeras så upphör dess möjligheter till detta.

Gissa då varför den inte existerar offentligt i Sverige men gör det i resten av världen, samtidigt som Investors "valspråk" är - att verka utan att synas?...

Den Anglozionistiska Djupa Staten är till sin funktionsmässiga historiska grund en parasitisk elit. Dess huvudsakliga mål är att överföra rikedom och makt från alltfler människor till allt färre av sig själva inom den Djupa Staten.

Den verkställande makten (vanligen regering eller president), den lagstiftande makten (vanligen ett parlament eller en kongress) och den dömande makten (ett domstolsväsen) — dessa instanser skall sinsemellan vara oberoende för att uppfylla kriterierna på maktdelning.

Att alla tre delarna är ekonomiskt beroende tog man av någon anledning inte så stor hänsyn till....

Maktdelningsprincipen, maktfördelningsläran, är en doktrin som innebär att den offentliga makten i en stat konstitutionellt fördelas på olika maktpoler, för att dessa ska uppväga och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk. Detta är så långt från den funktionsmässiga svenska strukturen som det överhuvudtaget går att komma nu.

Maktdelningsprincipen är ett fundamentalt begrepp i moderna parlamentariska demokratier och utgör en av dess grundvalar. Sverige och andra nordiska länder är som av en händelse del av några få länder som inte tillämpar en maktdelningsprincip, då dessa humanistiska stormakter istället tillämpar en folksuveränitetsprincip vilken innebär att all offentlig makt utgår från folket (RF 1:1) och där folkets representanter i Riksdagen har den slutgiltiga makten i samtliga frågor, detta då den lagstiftande och dömande makten i praktiken utgår ifrån parlamentet. Som lyder helt under den ekonomiska piskans dans på ryggarna

USA och Storbritannien är länder med en tydlig maktdelning och där principen om denna har fått ett stort genomslag. SÅ att förändra det svenska systemet inifrån utan att upplysa befolkningen, det är bara vad det är och ingenting annat.

Även i den mest absoluta monarkin, är kungen maktlös utan en legion av insiders, hovmän, rådgivare, ambassadörer, bödlar på avrättningsplatsen och diverse andra mer eller mindre listiga kumpaner. Idag i det inte alls så demokratiska Sverige mer Politiker, Journalister och Jurister för att upprätthålla status quo.

Dessa människor i maskopi, kommer med tiden, antingen de vill eller inte, att använda polisen och regeringsmakten till sin egen fördel om det inte råder tillräckligt med transparens och ansvarstagande. Det gör det alltså inte i Sverige vilket alltfler nu begriper i ljuset av det helt meningslösa val som just har genomförts.

Myten om vår konstitutionella demokrati, till exempel, är fram till igår så attraktiv att de flesta människor vägrar att se bortom den. Inte bara det, utan de flesta av de människor som verkligen betyder något för politiken – trendsättare, de rika, opinionsmakare, skojare och bedragare som gör att systemet kan fungera – betalas av den Djupa Staten med vad som inte kan ses bakom skärmen som utgör teaterscenens bakgrund.

Anledningen till att inte många har hört talas om den Djupa Staten är en annan viktig punkt som vi behöver för att anslutas till förståelse. Nämligen, det finns nu fakta. Och det finns myter, vanföreställningar, gissningar och åsikter. Men allt finns nu också gömt i öppen dager. Så det är dags att vakna upp nu för den svenska befolkningen och utifrån detta uppvaknande ta en alltmer aktiv ställning som roll för sig själva.

Termen Djupa Staten är alltså inte exakt ett terminologiskt original som hör till oss. Det var först myntat för att beskriva antidemokratiska element inom militären, underrättelsetjänster, rättsväsendet och maffian som kontrollerade de verkliga spakarna till makten i det kemalistiska Turkiet. Passande nog i tiden i och för sig, men som modus operandi är metoden givetvis mycket äldre än så.

Men uttrycket används nu mer och mer på de flesta andra håll, eftersom folk kommer till att inse vad som verkligen händer i sina egna länder.