Tjaaeee, det där med att kritisera dåligt beteende som använder sig av religion som skydd för att undvika kritik, har ju sedan mycket länge - antisemiter är zionisternas bästa "vänner" - varit vad det har varit, vilket Mahmoud Abbas nu har föresatt sig att ändra på!

Det har alltså handlat om ett beteende som människor i allmänhet flera gånger under historien funnit oacceptabelt, vilket faktiskt sedan den moderna Zionismens tillkomst, gör att människor som faktiskt har en allvarlig religiös övertygelse riskerar att dras med i generaliseringar och bli orättfärdigt beskyllda.

Det är alltså inte främst på grund av mystiska religiösa svärmerier som judendomen har fått sitt moraliska anseende genom historien, det beror på människors beteende. Det är därför som mer ortodoxa judar inte är förtjusta i Zionismen - för även om ortodox verksamhet inte sällan kan liknas vid fundamentalism, så skapar den i detta en aversion av mer pragmatisk natur. För trots allt så måste individen äga obestridlig rätt till sina känslogrundande värderingar. Envar måste få tro på vad den vill.

Abbas:

"Om människor blev förolämpade av mitt uttalande framför PNC, särskilt personer av den judiska tron, så ber jag dem om ursäkt. Jag skulle vilja försäkra alla om att det inte var min avsikt att göra det och jag upprepar min fulla respekt för Judisk tro, liksom annan monoteistisk tro ​​", sa den palestinska presidenten.

Den uttjänade dörrvakten till utrikesminister i Israel, vill dock av någon anledning inte följa denna hyfsat obestridliga logik:

Abu Mazen - Mahmoud Abbas - är en eländig förintelseförnekare, som skrev en doktorsavhandling som förnekade förintelsen och senare publicerade han också en bok som förnekade förintelsen. Således ska han behandlas därefter. Hans ursäkter accepteras inte, sade Lieberman på Twitter.

Vad mer exakt i sak som Mahmoud Abbas förnekade inom det närmast gränslösa begreppet - vidlyftigt är en otillräckligt omfångsbeskrivande term, " Förintelsen" utvecklade inte Lieberman.

Eftersom Mahmoud Abbas är så kallad "semit" så kan det ju te sig lite märkligt om man skulle försöka stigmatisera just honom med begreppet "anti-Semit," så det betet svalde alltså inte Lieberman för att undvika att rasera det viktigaste retoriska bluffargumentet - fundamentet - för stigmatisering.