Quds är det skarpa instrumentet i Irans utrikespolitik, ungefär analogt med en kombination av CIA och Special Forces.

Deras befälhavare är general Qassem Soleimani och om du tror på legenden, är han spionen bland spioner – en general bland generalerna – ett slags spökhistoria som underrättelseagenter skulle kunna berätta för sina barn runt en lägereld.

För länge mycket sedan sedan började vi föreslå att det var Soleimani som iscensatte den rysk-iranska insatsen i Syrien. Vilket nu ovillkorligen ser ut att ha varit fallet när Ryssland slår mot militanta mål och Iran helt öppet stödjer Hizbollah.

När Soleimani var barn, skickades han och släktingar iväg från hemmet för att tjäna pengar till sina fäder som de fruktade skulle gripas i samband med skulder som deras familjer hade till Shahen. Soleimani arbetade med simpla jobb fram till 1979 då han efter att shahen störtades av Ayatollah Ruhollah Khomeini, och han gick med i det nyskapade revolutionära gardet. När Saddam invaderade Iran blev Soleimani skickad till frontlinjen som vattenbärare (bokstavligen) och kom att vistas där fram till slutet av kriget.

Suleimani förtjänade sig ett rykte om mod och dådkraft, särskilt som till en följd av spaningsuppdrag som han åtog sig bakom de irakiska linjerna. Han återvände från flera uppdrag bärande på en get, som hans soldater slaktade och grillade. ”Till och med irakierna, som var fiender, beundrade honom för detta”, sade en före detta revolutionärsgardes officer som hoppade av till USA. På irakisk radio blev Suleimani känd som ”get – tjuven.” Som ett erkännande av sin effektivitet, sattes han i ledningen av en brigad från Kerman, med män från ett gym där han lyfte vikter.
Ett intresse som delas av andra stora ledare inom Islam av idag uppenbarligen.

Han bildade starkare förbindelser med Hizbollah och har utvecklat starka shiitiska miliser i Irak och är att bli vad som tidigare irakiska tjänsteman beskriver som ”den mäktigaste mannen i landet, utan någon jämförelse.”

Och när det gäller vem som beväpnar och med stor säkerhet koordinerar insatserna hos de shiitiska Houthierna i Jemen mot saudierna inom den Djupa Staten: du gissade rätt, Soleimani.

Problemet i Syrien var en gång med Soleimanis egna ord, det att ”den syriska armén är värdelös!” Annat är det numera.

Vid ett möte i Moskva i juli 2015, vecklade alltså en iransk toppgeneral ut en karta över Syrien för att förklara för sina ryska värdar hur en rad nederlag för president Bashar al-Assad skulle kunna förvandlas till seger – med Rysslands hjälp.

Generalmajor Qassem Soleimanis besök i Moskva var det första steget i planeringen för en rysk militär intervention som har förändrat det syriska kriget och skapat en ny iransk-rysk alliansen till stöd för Assad.

Samtidigt som ryska stridsflygplan bombade ”rebellerna” från ovan, sattes det in iranska specialstyrkor för markoperationer vilket understryker flera månaders planering mellan Assads två viktigaste allierade, vilket drev rebellerna till panik med snabba vinster.

Soleimani expanderade sin regionala roll som slagfältets befälhavare som också styrde kampen i grannlandet Irak med iransk-stödd shiitiska miliser mot den islamiska staten.

Hans möte i Moskva beskrev alltså den försämrade situationen i Syrien, där rebellerna avancerade mot kusten och utgjorde en fara för hjärtat av Assads kristna Alawiter, där Ryssland har sin enda Medelhavsflottbas i Tartous.

Soleimani lade alltså kartan över Syrien på bordet. Ryssarna var mycket oroliga och kände sannolikt att tillförsikten var i brant nedgång och att det fanns verkliga faror för regimen. Iranierna försäkrade dem att det fortfarande fanns en möjlighet att återta initiativet, sade en då senior regional tjänsteman. ”Vid den tiden, spelade Soleimani en roll i att försäkra dem om att vi inte har förlorat alla kort.”

Resten är historia, knack knack....