" Stick och håll käften" har varit drömmen för alla västerländska ledare sedan minst ett årtusende (underhållet och förstärkt genom regelbundna försök att erövra och / eller konvertera ryssarna). Tänk bara hur frustrerande det måste ha varit för en civilisation som har etablerat kolonier över hela världen, inklusive i de yttersta randområdena på vår planet, att få denna oövervinnliga nation precis bredvid sig, som inte bara vägrade att ge upp, utan som regelbundet skulle besegra dem även på slagfältet, även när de sammanfogade alla styrkorna ledde av sina "bästa och smartaste" ledare. Föreställ dig hur en civilisation centrerades och drevs av bankirer som skulle bli galna och inse att enorma rikedomar var bokstavligen placerade "precis bredvid" men att de som bodde på den landytan av någon ofattbar anledning skulle vägra att låta dem utnyttja detta!

Själva existensen av ett enat "Ryssland som Ryssland" är en motsägelse mot alla de verkliga (i motsats till officiella) västerländska värderingar och det är helt enkelt inte något som den Anglozionistiska Djupa Statens ledare är villiga att tolerera. Därför är Syrien, alltså även Ukraina, alltså även dumma anklagelser om "novichok" attacker, allt bara uttryck för samma policy för den Djupa Statens räkning.

Måla upp Ryssland som en slags Mordor och skapa ännu en "stor koalition" mot henne, Echelons Herde kan helt enkelt inget annat än att förespegla det omvända relativt verkligheten, för allmänheten.

Därför grundat på det valutafinansiellt betingade ekonomiska expansionskravet:

Tvinga Ryssland att underkasta sig den Anglozionistiska Djupa Statens hegemoni.

Besegra Ryssland politiskt, ekonomiskt eller militärt.

Med tanke på det aktuella läget är det därför inte helt osannolikt att den Djupa Staten i Washington kommer att genomföra, eller i något fall försöka ett militärt alternativ utan att vänta på resultaten av eventuell internationell utredning. I det fallet skulle detta då leda till fyra huvudsakliga möjliga scenarier av eskalering utöver det av den Moskvaledda sidan planerade Noll-scenariot - ett stilla tillbakadragande av Washington under politiskt trovärdiga former för hemmaopinionen.

Det första scenariot.

USA kommer att utföra en nummerologisk symbolisk Shayrat-stil missil-attack på någon nästan tom syrisk militär anläggning någonstans i öknen. Således kommer Washington att bränna miljontals dollar för ett annat PR-drag. I det här fallet kommer det sannolikt inte att finnas något ryskt militärt svar. Konflikten i Syrien fortsätter längs sina nuvarande linjer. Pro-regeringsstyrkor kommer att rensa de återstående fickorna på terrorister. Den syriska-iranska och ryska alliansen kommer att fortsätta bidra med militära och diplomatiska insatser för att återställa den syriska territoriella integriteten och läget för Israel kommer förändras snabbt och dramatiskt.

Det andra scenariot. USA kommer att utöka omfattningen av sin attack, öka de insatsen med offensiva medel liksom mängden av de drabbade målen. Denna attack kommer att orsaka märkliga missförhållanden bland syriska tjänstemän och skada landets militära och eventuellt civila infrastruktur. Om Ryssland inte svarar militärt på den här attacken kan det amerikanskt - den Djupa Staten - ledda blocket utveckla ett momentum som tvingar deras proxys att inleda attacker mot regeringskrafterna i Eufrat-dalen samt i östra och södra Syrien. Hayat Tahrir al-Sham (tidigare Jabhat al-Nusra, den syriska grenen av al-Qaida) och ISIS kommer att aktivera sina celler över hela landet - problemet är att de paramilitära resurserna är på upphällningen. Moskva kommer att reagera på detta med precisionsattacker som försöker undvika en direkt militär konfrontation med den amerikanska Trumpkontrollerade ledningen. Krigets slut i Syrien kan då försenas i säkert ytterligare 5 långa år.

Det tredje scenariot. USA kommer att utöva en utökad attack, men kommer att möta ett begränsat men ändå effektivt ryskt militärt svar. I detta fall kommer de ryska styrkorna att reagera genom att skjuta ner Trumps "smarta" missiler och rikta in sig på några av de plattformar som är involverade i attacken och kanske några amerikanska militära installationer i norra och östra Syrien. Washington kommer att använda den begränsade konfrontationen för att öka diplomatiskt och medialt tryck på Ryssland. Det kommer också att bli en formell förevändning för en ny våg av anti-ryska sanktioner. Detta kommer att vara användbart för den amerikanska Djupa Statens ledning eftersom Skripal-fallet, med tiden har utformats för att vara en sådan opinionsbildningsmässig påbyggnad, bara har kollapsat.

Det 4: e scenariot. USA kommer att utöva en utökad attack, men ett ryskt militärt svar kommer att utlösa ytterligare eskalering mellan de två världsmakterna. Genom att rättfärdiga sina handlingar med så kallad rysk aggression, kommer den amerikanska Djupa Statens styrkor att attackera den ryska militära etableringen i Syrien. Detta kommer att vara början på ett nytt regionalt krig mellan den amerikanska Djupa Staten-ledningen, inklusive Storbritannien och Frankrike, och den syriska-iranska och ryska alliansen som stöds av Hizbollah.

Samtidigt som USA i så fall rättfärdigar sin eventuella militära aggression mot Syrien med behovet av att svara på den påstådda användningen av kemiska vapen i Douma, finns det två grupper av verkliga skäl bakom scenen:

Kriget kommer att dra uppmärksamheten hos det amerikanska samhället bort från interna problem. För närvarande står USA inför en allvarlig politisk och säkerhetskris. Samhället delas upp av politiska, ekonomiska och etniska frågor. Den amerikanska administrationen står under konstant tryck från sina motståndare inom sig i den Djupa Staten.

Kriget kommer att göra det möjligt för att förklara för de amerikanska skattebetalarna, betydelsen av de ökade utgifterna för amerikanska väpnade styrkor och det militärindustriella komplexet - ökad offentlig konsumtion alltså. De ökade försvarsutgifterna kommer också att i viss mån göra det möjligt för den amerikanska ekonomin att åtminstone ge skenet av att återuppta någon form av tillväxt inom ramen för det nuvarande världsekonomiska paradigmet.

Dessutom försöker de euroatlantiska etablissemanget att använda utvecklingen av konflikten i Syrien för att rädda den av den Djupa Staten "amerikanskt" ledda unipolära världsordningen och det så kallade västerländska värdegrund-systemet som tillåter dem att förbli vid makten.

Ryssland är det enda landet på planeten, med det möjliga undantaget från Iran, som nu öppet och icke apologetiskt vågar säga emot den Djupa Statens hyckleri och som är villigt att understryka sina ord med militär makt om det så behövs. DPRK är ett unikt och lokalt fall.

När det gäller länderna och rörelserna i Latinamerika är de för närvarande besegrade av imperiet. I teorin har den muslimska världen potential att spela en större roll i motståndet mot Anglozionistimperiet och den Djupa Staten, men Wahabi-viruset som injicerats i den muslimska världen av USA + dåvarade KSA + Israel har åtminstone hittills förhindrat uppkomsten av en framgångsrik och verkligt islamisk modell förutom den islamiska republiken Iran (och därmed demoniseringen och infiltrationen av den senare av anglozionisterna).

Så om alternativ noll kommer ifråga så kommer annat som ett brev på posten:

Om någon nu undrar varför Ukrainska militärer är på blixtvisit i Sverige......