"– När Riksbanken ser att kronan stärks, vilket i sin tur sänker inflationen, och svarar med att sänka räntan agerar de i desperation. "

- eftersom om man bara har en hammare till verktyg så tenderar alla problem att se ut som spikar.

"Det finns tider då centralbankers förmåga att kontrollera inflationen är begränsad, som när det råder obalans i resten av världen, säger Mervyn King."

- Ja som när systemet är skuldmättat till exempel i det rådande fallet nu.

Om den ackumulerade räntekostnaden redan är för hög i ekonomin, så är alltså inte lösningen att öka denna kostnad!

När räntan redan är i princip noll, så alltså situationen bara vad den är och systemet är döende.

"Det går inte att mekaniskt styra inflationen, säger King."

Vilket implicit betyder att Riksbanken inte kan påverka den cirkulerande mängd betalningsmedel som består av bankernas räntebelastade skulder.

Denna är bara för gullig i förtroendeskaparbranschen:

"– Vad vi föreslår är ett mer realistiskt sätt att beskriva penningpolitiken och beslutsfattande. Vårt förslag ger ett större utrymme för Riksbanken att få förståelse och förtroende för sin politik och det i sin tur bygger trovärdighet, svarar Marvin Goodfriend."

Vi undrar naturligtvis artigt varför man ens har använt en mindre realistisk beskrivning av situationen än vad som gäller för verkligheten och om inte detta i så fall pekar på att man inte vill att verkligheten skall beskrivas, eftersom detta skulle rasera förtroendet för systemets långsiktigt hållbara funktion?

Punchlinen från King och Goodfriend minns vi bara så väl!

"– Penningpolitik är ingen naturvetenskap, det finns inga naturlagar som säger hur styrräntor, inflation och arbetslöshet exakt hänger samman, det är inte som att vrida på termostaten för att öka värmen, säger Mervyn King."