Tiden är kommen till att svalda krokar kommer visa sin styrka och de ägardirektivstyrda opinionsbildningsmedierna kommer snart att ligga kippande efter luft när förmågan till att nå allmän trovärdighet helt har gått förlorad.

Vi har alltså inte en särskild sorts tur, alltså när omständigheter kommer till förberedelser, eftersom Sverige har en så upplyst och medveten befolkning..

Ture Nermans häfte på KB, om 1940 års män, synes därför återkommande behöva påminnas om igen, igen och igen och inte minst i anledning av den politiska adelns nu alltmer tydliga moraliska resning och etiska handel, i Nermans häfte uttrycks följande.

Dessa trevliga herrar som citat “Som disponerade över vårt folk och dess framtid, utan att det blev tillfrågat eller upplyst om sanningen”. Känns det igen? Det politiska etablissemangets syfte är ju vad det är och detta kommer nu att komma i ljuset av verkligheten!

Eller som Publicistklubbens ordförande Ivar Överström, i en politisk debatt 1940 i andra kammaren, så vackert uttryckte detta, angående dåtidens presstitution och den upplysningsmässiga gärningen till maktens fromma.

”Vi Tidningsfolk vill ju inte undandra oss skyldigheten att giva regeringen absolut erforderliga medel att skydda legitima och statsvårdande intressen.”

I ett system som detta med den mekaniskt inneboende rådande funktion som gäller, är ju detta bara vad det är och ingenting annat.

Tage Erlander säger väl kanske ändå det mesta i detta med sitt uttryck” De mörka åren i Sverige började sannerligen ingalunda vid krigsutbrottet”

Så avslutningsvis kan jag väl i detta för n:te gången citera Torsten Nothins bevingade avslutning på memoarerna från 1955, vilken alltmera får en prägel av sanning som beskrivning av verkligheten:

”Det svenska folket är dömt att upptäcka att dess välstånd har offrats på den falska solidaritetens altare”

#Detviktigaärattinteförloraförståendet