Med avseende på Emile Maurice och auktionen på Hitlers "förvånande stora" kalsonger, så finns det väl hyfsat god anledning att misstänka att signalvärdet i artikeln handlar om att väcka en tanke om att "there´s no business like Shoabusiness"
och att enskild nyttomaximering faktiskt bara är vad det är, oavsett om man utlovar trohet mot det större...