Detta var alltså ett avtal som främst var skapat för Hillary Clintons kommande utrikespolitik i linje med den Djupa Statens föresatser på längre sikt. I vilken omfattning som då strategiskt reflexivt kontrollspel inom ramen för avtalet då verkligen kan skapa eftersökta effekter eller inte, får vi snart veta.

Risken för att inte alla parter har begripit detta kan betraktas som försumbar. Den inskrivna amerikanska rätten att bryta avtalet är vad det är.

Hassan Rouhani uttryckte sig nyss just så här:

Han betonade att "som det blir eller inte" kommer Teheran att försvara "det förtryckta folket" i Jemen, Syrien och Palestina.

Så när nu Irans president har lovat att stärka landets missilkapacitet, vilket just rapporterades av statsmedier. Så kan vi nog anta att Israel inom kort kommer att vara mer ifrågasatt.

Uttalandet kommer dessutom ibland "höga spänningars vågor" mellan Teheran och Washington efter president Trumps tal vid FN:s generalförsamling.

Den iranska ledaren tog upp det här vid ett tal till militären på fredagen under en parad som markerade starten på Muharram, den första månaden för den islamiska månkalendern. Så ja vi ser symboliken i det Anglozionistiska skymningsläget.

Rouhani sa att landet kommer att öka sina militära kapacitet, avseende missiler till mark, flyg och sjöstyrkor. Militären kommer att stärkas i den utsträckning som Iran anser nödvändig, tillade han. Vi kan för sakens skull påminna om tillägga att samtliga uppräknade vapensystem är alltså vapen för längre distanser.

"Vi kommer att öka vår militärmakt för avskräckande. Vi kommer att stärka våra missilförmågor ... Vi kommer inte att söka tillstånd från någon att försvara vårt land", sa Rouhani, som citat från nyhetsbyrån Irna.

SÅ vem är det i så fall som skall gå i krig för Israel förutom Israelerna själva....Tyskland har ju förvisso ironiskt nog försvurit sig åt att istället för att bekämpa antisemitism (som saknar intellektuell legitimitet som begrepp ) börja att kämpa mot judefientlighet, men man har knappast försummat att ta hänsyn till den kommande realpolitiska utvecklingen och med avseende på just det ironiska i ovan, är det svårt att visualisera Tyska förband resa till Mellanöstern för att åka på stryk.