Naturligtvis, i takt med att ljuset från verkligheten gör sig allt mer påmint, så måste kulisstramsandet eskalera och når nu därför också internationell höjd på tonlägesdesperationen.

Att kommunikation är vägen framåt kan ingen emotsäga, men trots detta så är viljan att stigmatisera och exkludera dominerande, det är svårt att värja sig från intrycket av att konflikten utgör själva syftet?