Detta borde numera vara känt för alla som inte vill andra enbart illa!

"Från AftonBladet anno 1998 om György Schwartz aka George Soros

"Då var han den hänsynslöse finanshajen som inte bara hade knäckt svenska kronan, utan även det brittiska pundet. Nu är han filantropen som skänker stora pengar till olika utvecklingsprojekt i Östeuropa.

....

En annan som ska träffa Soros är Peter Wallenberg. För trots sin nya inriktning är George Soros först och främst finansman."

En finansman får nog ändå anses göra vad han gör med ett visst givet - vinstmaximerande - intresse som klangbotten till sitt görande.

Samtidigt så är det fullt möjligt för samma finansman att framställas som filantrop - ett uttryck för individuellt känd människokärlek - och därmed agerandes utan krav eller förväntningar om motprestation från de inkluderade i denna individs specifikt riktade filantropi i inte bara samma tidning, utan t o m i samma artikel.

Dubbelspråk de Luxe, och endast möjligt i ett land av Wellanderska traditioner.

Om det nu ska föreställa känd människokärlek - filantropi - , så borde den ju faktiskt inte exkludera en endaste liten människa aka vara allmänt riktad, inte specifikt.

Funktionen av känd kärlek är givande och ovillkorlig kärlek är ovillkorligt givande, något som Soros inte kan anklagas för, vilket i sin tur pekar på att hans upplevda människokärlek ändå ter sig starkt villkorat till något annat än att bara vara människor.
Kan det vara givet beteende?

Agera vinstmaximerande utan förväntad motprestation låter sig sällan göras, och det är ändock till sist och syvende på gärningar och inte ord man känner folk.

Motsatsen till filantrop är f ö misantrop och att misantropi leder till separation om filantrop beskriver en människoälskare är lika givet som det är observerbart hur Soros - länge - verkat genom finansiell sponsring av det som bara mycket förvirrade människor kan se som annat än söndrande - separerande - människor emellan".//G.C.