SÅ vi måste se detta för vad det är. En själslig charad byggd på värderingsmässiga illusioner om en lycka som aldrig står att finna. Samtidigt som vi måste ta itu med de mycket verkliga intriger som de har släppt lös för att förstöra jorden, och konservera den innevarande maktstrukturella situationen, och de flesta av dess invånare, av vilken sjuk anledning som de än kan trolla fram, ser inte skogen för bara träd. Vi har inga överlägsna superkrafter att frukta hos motståndet. De är bara enfaldiga – alltmer uppenbart dessutom – och de löper i en fålla med alltmer ökande panik i den kollektiva materialismens rännarbanor, mer och mer andfådda i sin eviga jakt efter ett känslotillstånd som de aldrig kan uppnå. För all – tid, bara ett ting ytterligare, trots den banala metaforen med regnbågens slut – den är uppenbarligen för svår intellektuellt emotionellt att förstå till sin innebörd.

Mardrömmen är nu alltså deras, den är inte vår. Vi måste bara ta itu med det giftiga socialemotionella nedfallet från deras galenskap. Men vi kan göra det medvetet och med stor frid i sinnet och hjärtat trots alla deras ansträngningar för att framkalla rädsla för att kunna kontrollera oss. Det finns ingenting att vara rädd för. Var dig själv, var uppriktig med att ifrågasätta dina känslor och du, bli inte handlingsförlamad.

Bara en människas totala brist på rädsla, att inte skänka någon vördnad för maktens nätverk av samhälleliga, politiska, ekonomiska eller fysiskt förtryck, utgör en slutligt förtärande flamma för detta nu närmast genomskinliga spindelnät av makt. Men det steget i en människas själsliga intellektuella utvecklingen, är ofta alltför långt för att kunna tas i ett enda steg, så det måste vara en evig mänsklig strävan, den kognitiva dissonansen bromsar som ett skydd för att hindra att omvälvningen skall bli alltför stor och för överväldigande, för om alla bastioner för värderingar rämnar på gång så faller vi ner i obestämdhetens mörker. Uppvaknandet är vändningen i utvecklingsriktningen. När vi istället vänder inåt och betraktar oss själva ur ljuset av verkligheten

Och efterhand som vårt allmänna medvetna medvetande växer sig större och den egna individuella medvetna medvetenheten om detta vinner makt, över oss själva och därmed över vår uppfattade omgivning, så växer också vårt personliga medvetna medvetande allt snabbare och så börjar saker plötsligt att förändras med en enorm fart. När var och en av oss, grundat på egen intellektuell emotionell självförståelse reagerar genom det allmänna medvetna medvetandet så börjar saker att förändras dramatiskt. Livets tecken blir allt tydligare och börja utmana och leda våra liv mer och mer och aktivera dem på ett sätt som vi aldrig visste var möjligt och det ger oss ett oerhört starkt inflytande över hela världen omkring oss. Med varje ny människa som vaknar blir vi ett och hela kriget vunnet.

Makt är kraft att bryta motstånd och därför ljuger alltid strukturell makt mekaniskt funktionsmässigt, som alltså alltid lika till sin inneboende karaktär måste bygga på förledning och obestridligen syfta till annat än altruism – a.k.a. enskild nytta, för det är enklare så metodvalsmässigt för att slippa motstånd, så den uppenbara lögnen härskar idag närmast obestridd på jorden .. men detta fungerar bara med vårt direkta eller indirekta samtycke – vårt eget självbedrägeri. Vårt medvetna medvetande, så vagt som det tyckas och verka för vissa människor, är det det ultimata vapnet för kontroll. Ta ifrån makten kontrollen över vårt medvetande så är ju makten uppenbarligen borta, inte sant?

Men det medvetna medvetandet om detta börjar att vakna och sedan fortsätta att utvecklas vidare, som ringar på vattnet … alltmer skramlande, väsnande och larmande som vi kan vara i processen. Så det är inte alltid en smidig process och den kräver ärlighet och mod, men har någon människa väl vaknat, så kan inte medvetandet bara försvinna. Därför ökar också kraven på de känsloskapande förledande insatserna från maktens sida och nu har de helt tappat greppet.

Däri ligger dessutom deras enda makt. Vår ”godtrogenhet” via vår uppmärksamhet, underhållen genom deras föreställningar vars befogenhet att spelas upp som vår ”verklighet” endast är skapad av vårt eget okritiska deltagande i teatern. Vår ovilja att ifrågasätta oss själva och våra känslomässigt betingande värderingsgrunder.

Stäng av informationsflödes från teatern, lämna den och låt den brinna upp i sitt eget Pandemonium. Stäng av deras källor av opinionsbildande mainstreammedia med iscensatta händelser, manipulerande musik, ytlig publicitet och även betingande av föråldrade tankemönster och falska personliga reaktioner och relationer.

Det är dags att ta ställning i den verklighet som är egentlig och nu – gemensam – för alla. Kom ihåg att hela maktkulissen är utformad som ersättning för verkligheten genom en falsk matris av sanning, som makten kontinuerligt matar med rädsla för vår skull. Ja, jag ska inte älta det mer, men se det för vad det är. Och vänd på flödet i dig själv.

Vårt krig är ett intellektuellt emotionellt krig, som vi först och främst måste vinna över oss själva för att bättre kunna förstå andra människor i vår omvärld och hjälpa andra till självhjälp. Oavsett om vi innesluter denna förståelse i någon av de mer klassiska möjliga beteendevetenskapliga ramarna eller ser det som helt metafysiskt, så är pjäsen vi bevittnar ingenting att vara rädd för. Den febriga maktkampen mot den sociala ingenjörskonst som nu äger rum på en sådan stor skala, är i alla väsentliga avseenden baserad på just rädsla.

Rädsla för dig och rädsla för mig. Eftersom vi tillsammans representerar den potentiella anslutningen till en sanning som mer beskriver verkligheten och maktens oundvikliga undergång med framväxten av växande med – vetande till ledning och vidare upplysning och allmän medvetenhet.