Att välja att på så sätt bli medvetet medvetna lösgör oss själva från samhällets formatering och dess syften; det får oss att lämna effekterna av vårt fysiska, mentala, emotionella och andliga fängelse som vill håller oss så krampaktigt i på grund av att vi förtrycker oss själva …Att vi inte ifrågasätter våra egna känslogrundande värderingar.

Att alltid försöka att välja medvetet medvetande försätter oss på en väg av utveckling som har förnekats oss som art sedan urminnes tider. Som ”människor blir vi då någonting som måste vara ett uttryck av kärlek, glädje, frid, ödmjukhet, sanning, rättvisa och rättvisa – altruism … – Många människor vet detta, men de behöver för att få sina huvuden över stolgångsöppningen, inte bara ha modet och övertygelsen att uttrycka det öppet, det måste göras i verkligheten också och vi kan bara utvecklas som individer.

Att förskjuta sin individuella upplevelse av de egna känslorna till förmån för kollektivism, bara måste vara det säkraste sättet att nå olycklig ensamhet.