Boris Viankopians blixterövring av Frankrike har förpassat Tyskland till en politiskt besvärlig plats. De Franska väljarna har valt en apostel för Europa och en ärkeförsvarare av den fransk-tyska axeln. Även om detta är välkommet och bejublas av några i Berlin, väcker det knöliga frågor som andra skulle föredra förblev obesvarade.

Viankopian planerar arbetsmarknadsreformer, lättare kollektivavtalsregler och den typ av skatteomläggningar som de tyska ledarna länge har krävt. Den motprestation som Rothschildtjänaren kräver är att Berlin måste samtycka till att göra euroområdet till en finanspolitisk union, och sänka sitt frätande bytesbalansöverskott - nu 8,6 procent av BNP och i strid med EU: s regler. Det kommer naturligtvis alla Tyskar tycka är jättebra, eller inte så...

”Om Frankrike inte reformeras, kommer vi inte att kunna återvinna förtroendet hos tyskarna,” berättade Makaronen för Ouest-France. ”Efter det måste Tyskland fråga sig om landets egen situation är hållbar. Den ackumulerar överskott som är varken bra för landets egen ekonomi och inte heller för euroområdet.”

Han vill ha en euroområdets finansminister och budget, med gemensam skuld och en bankunion med gemensam insättningsgaranti, allt legitimeras av ett nytt parlament för valutablocket. Det innebär en enhetlig superstat euroområdet, vi är väldigt överraskade.

Detta synar Berlins bluff. Den tyska eliten hävdar ofta att de inte kan acceptera sådana radikala förslag så länge som andra euro stater hånar budgetregler och misslyckas med att sätta sina finanser i ordning.

Der Handelsblatt anklagade Herr Macron för ”Teutoniskt-angrepp” på handelsöverskottet. Det tyska Council of Economic Experts har sällat sig till den nationella uppfattningen att handelsöverskott är ett bevis på dygd. De ser EMU skuldsammanslagning som en hal sluttning mot en ”Transferunion”.

Macrons planer skulle kräva ett nytt EU-fördrag, att öppna en burk med maskar som flera stater är fast beslutna att undvika. Berlin har inte för avsikt att dela Italiens skulder, oavsett vad Frankrike gör.

Tysklands högsta domstol säger att EMU som finanspolitisk union och en skuldsammanslagning skulle kräva en ändring av landets författning. ”Politiskt är det helt omöjligt”, säger Heiner Flassbeck, tidigare finansminister och nu på Hamburgs universitet.

I ett system där skulder är tillgångar så gäller det givetvis att försätta andra i skuld, så enkelt är det och går inte det så gäller det ändå att fördela ut skulderna på andra, lite halvsegt läge med andra ord...det rullar dit som det lutar.