Människan och samhället måste nu ta ett stort steg i sin egen intellektuellt emotionella kognitiva utveckling om inte den psykosociala ofärden skall leda till ett humanitärt mörker av religiösa proportioner. Människans sociala design av samhället grundad på filosofisk materialism, möter inte alls kraven från det naturliga biologiskt betingade beteendet och vår potential. Naturen har ovillkorligen ett av tiden skapat perspektiv för utveckling som inte är möjligt att överblicka till fullo för den enskilda människan - den verklighet som utgör allt vårt nu, men som vi som individer likaväl alltid måste försöka nå överblick över, att utveckla sig själv som människa genom att förstå sig själva och de egna känslogrundande värderingarna bättre.

Sinnessjukdom är att - inte förstå sig själv i en tillräcklig omfattning – att inte vara vid sina sinnens fulla bruk och det är den perfekta långsiktiga mentala / emotionellt självförståelsemässiga sjukdomen ur ett socioekonomiskt kontrollperspektiv. Detta eftersom den är självförstärkande, självbejakande och kan existera isolerat eftersom den då utgör sin egen energikälla och alltså inte skapar något naturligt socialemotionellt övertryck. De sociala / kulturella styrsystemen används därför av filosofiska materialister – infantiler och uppmuntrar denna psykiska massjukdom för att söndra och härska. Detta är den mest effektiva metod som kan användas för att dominera många människor.

En allvarligt dysfunktionell och neurotisk befolkning måste hanteras på samma sätt som instabila kemiska föreningar. Så ibland måste farliga tryck noga ventileras eller brännas bort, så att inte det flyktiga hopkoket självdestruerar och tar dessa psykopater med sig. Krig heter historiskt sett den tryckventil som skyddar ångpannan från att explodera av det uppsåtligt skapade övertrycket.

Om det inte vore för våra trots allt ändå fortfarande relativt flexibla intellekt och biologiskt skyddande, men alltså även vid uppmuntran begränsande ego, givetvis i kombination med en uppsåtligt formaterad monumental ignorans, så skulle vi nog för länge sedan redan ha deltagit i rituellt betingat kollektivt självmord på stor skala.

Men vi skyndar oss därför också att skylla den enskilda personen utanför oss själva för dess uppenbart självdestruktiva beteende och sällan ser vi bortom träden för att se den socialkulturellt betingade skog som vi själva utgör en del av. Vi föredrar avhumanisering och polarisering framför att försöka ifrågasätta våra egna känslogrundande värderingar.

I tusentals år har människor med mer begränsad emotionell självförståelse och med starkt utvecklat ego behärskat mänskligheten, genom att använda olika psykologiskt allmänt skadliga metoder och tekniker, alla med det yttersta syftet till kontroll och filosofisk materialistisk exploatering. Just de institutioner och regeringar som vi tillåter att existera, finns där enbart för att valla in och styra massorna till förmån för de få på bekostnad av de många.

På så många olika sätt som burfåglar från födseln, så är det verkligen inte så konstigt att vi uppvisar alltmer tydliga och oroande tecken på depression, neuros och självskadebeteende. Hur skulle det ens vara möjligt att utvecklingen skulle kunna se annorlunda ut med avseende på det fundamentala men nu allt mindre dolda uppsåtet bakom hela strukturen? Allt snabbare inser nu alltfler människor att de själva faktiskt befinner sig på den sida om staketet som förlorar på det rådande systemets ovillkorliga utvecklingsriktning. Det gör nämligen alla rent funktionsmässigt.

”Normal” är ett relativt begrepp, särskilt över tid, inte någon statisk mätning och både kropp och själ snabbt blir vana vid det ”nya” normala när valmöjligheter tycks vara begränsade för oss och värderingarna flyttar till nya socialt framväxande betesmarker. Men detta betyder inte att resultaten av socialt tryck och generationskonditionering – kulturellt betingad kognitiv formatering – dikteras av den mänskliga naturen, eller att den mänskliga naturen styr mänskligt beteende under dessa utomordentligt förvrängda omständigheter. För så är det inte på långa vägar. Syftet nu bakom formateringen är inte det allmännas bästa, det måste vi ha kristallklart för oss och de folkvaldas intellektuella emotionella självförståelse är exakt vad som har lett dem till den situation som de nu befinner sig i.

Var exakt ligger då själva demarkationslinjen mellan ”den mänskliga naturen” och tillståndet av dagens passivt kognitivt formaterade konsumenter, som vi alla har blivit till viss del eller annat?

Om generation efter generation av ” Vi konsumenter med konsumentmakt ”lider under påverkan av kulturella, sociala, institutionella, religiösa och statligt understödd manipulativ kognitiv programmering och regelrätt propaganda, exakt hur kan vi då någonsin vara fullt medvetna om den totala summan av dessa influenser eller vad människor skulle vara som om manipulation togs bort eller aldrig hade funnits där i första hand? Det enda som är principiellt givet är förutsättningen att individuellt fritt tänkande inte är önskvärt.

Svaret är att det vet vi inte och vi kommer heller aldrig att bli fullt medvetna om hur illa det är, men människan har med undantag för fåtaliga individer under modern tid, eller till rådande socialteknologiska utvecklingsklimat, aldrig ens varit i närheten av den emotionella självförståelse som skapar individuell frihet genom egenmakt - kontroll över de egna känslorna, så utrymmet till förbättringar har heller aldrig varit större att öka vårt medvetna medvetande och förbättra vår relation i förhållande till våra naturligt betingade känslor genom vår sociala programmering.

Dessutom så har informationsrörlighetsklimatet heller aldrig varit så gynnsamt för att skapa vidgade perspektiv för individen om den vill.

Vi klarar rent faktiskt alltså inte av att som kollektiv bestämma exakt vad som är ”den mänskliga naturen” eller inte efter hundratals om inte tusentals år av sociala villkor betingade av bakomliggande manipulation. Vi kan bara lära oss själva som individer att bättre försöka förstå oss själva. I detta kan vi dock som en förklaring men alls ingen ursäkt, då konstatera att de rent biologiska betingelserna för individuell överlevnad, tidigare i större rent praktiskt betingad omfattning verkat styrande för det enskilda fysiska biologiska nyttomaximeringsbeteendet, men det var då alltså,

I dagens läge och situation så finns det tillräckligt med ekonomiskt överkomliga födoämnen för de allra flesta, för att inte detta postulat längre skall kunna ses rimligt som styrande, vilket givetvis överviktigheten i fysisk bemärkelse är ett talande exempel på, även om denna bara egentligen är just ett symptom på själslig ofärd. En slags självmedicinering.

Men våra av formatering uppblåsta och ömtåliga egon, otillräckliga intellektuellt emotionella självförståelse, både personligen och därför som möjligt socialpsykologiskt kontrollerbart kollektiv, har fortfarande tillräckligt svårt att acceptera att ” Vi folket ”faktiskt påverkas och styrs av en manipulerande ” medial kultur ”, än mindre att vi på något allvarligt vis skulle överväga idén om att vi själva är grundligt formaterade människor från födseln, till att bli alltmer olyckliga med tiden.

Vi VILL tro att vi är fria i tanken och däri ligger felet. Men med tanke på att vi är födda som den renaste formen av enskilda individer, men sedan tillbringar resten av våra liv med att försöka vara precis som alla andra, talar själva volymen på idén för att vi är summan inte bara av vår egen livslånga konditionering, utan även dessutom av flera tidigare generationer. Vi vill bli älskade för den vi är som individer så därför kämpar vi så hårt vi kan för att vara som alla andra och vi ser inte hur vansinnet och galenskapen invaderar våra sinnen. Men nu måste vi ta ett stort steg med att lämna oss själva bakom oss.