Det mer filosofiskt materialistisk perspektivet, är alltid det som först viker från att beskriva av verkligheten.

Det lite tjusiga i sammanhanget med alla analyser som kommer nu på slutet, är att även om problemformuleringen i sig har bäring på verkligheten, så innebär lösningsorienteringen alltjämt och allt som oftast rena projiceringar av filosofisk materialistisk orientering - egoism i grunden - a.k.a. i detta att vederbörande kommer att göra så för att så skulle jag själv göra för att främst gynna mig själv.

Det börjar faktiskt att bli lite lustigt att beskåda i ljuset av av att vederbörande aldrig tror sig själv om att vara ond genom att främst gynna sig själv på andras bekostnad.