Detta är det väldigt bra om fler känner till, så det är värt att dela!

Som så mycket annat här i världen så är detaljer någonting som ofta skymmer helheten- eller mer känt som att djävulen gömmer sig i detaljerna. Inte minst vi själva - alltså främst vi själva måste därför ifrågasätta våra egna föreställningar för att kunna förändra oss - utvecklas. Denna artikel är lång men väl värd att läsa om man vill förstå den geopolitiska implikationen och ovillkorligt kommande utvecklingen kring Nato.

Donald Trump upprörde alla européer när han tog upp möjligheten att Nato är föråldrat och att Europeiska unionen misslyckats.

Vad Trump har gjort är helt enkelt att ifrågasätta EU: s förbindelser med USA mer öppet. Någonting som fler borde ha gjort för länge sedan skall det i rättvisans namn tilläggas.

Uppdragen och motiven bakom Nato och EU var uppgivet till att vara att Nato var en allians med ett enda syfte: att skydda Västeuropa från en sovjetisk invasion. Uppenbart realpolitiskt nonsens redan då givetvis, eftersom det alltid var att kunna hålla Tyskland nere finansiellt genom Deutsche Bank, så att USA skulle kunna vara inne i Europa för att kunna hålla Ryssland utestängda från att bedriva handel med Europa i en så stor omfattning att det skulle exkludera USA:s mer direkta inflytande. Skuldexpansionskravet har alltid varit absolut.

Grundstrukturen i Nato förändrades därför inte när Sovjetunionen kollapsade 1991. Den växte bara till att omfatta de forna Sovjetsatellitstater och Baltikum. Allt samma egentliga syfte som ovan, men nu mer uppenbart orimligt.

Motivet bakom expansionen var alltså att föra in dessa länder inom ramen för det västerländska försvarssystemet i syfte att ge dem förtroende för sin självständighet. Alltså inom ramen för den Anglozionistiska bankhegemonins krav på skuldexpansion. Och naturligtvis i detta bidra till att stödja utvecklingen av finansiell diktatur men som alltid under benämningen demokratiutveckling.

Motiveringen var principiellt densamma för att utvidga EU. Blocket var i första hand en ekonomisk union - alltså för att skapa en unisont valutavärdeansvar så att de starkare ekonomierna skulle få ansvar för de svagare ekonomiernas med tiden alltmer bristande skuldförsörjningsförmåga. Att bara vara EU-medlem uttrycktes som att det skulle öka välståndet - ja faktiskt till och med utan att producera någonting alls mer än tidigare, så att även de ekonomiskt svagaste länderna skulle bli starka efter att ha uppnått medlemskap.

Det verkliga målet var alltså att utöka Kalergi och Paideiaprojekten - EU, så långt som möjligt genom avkulturalisering. Som med Nato, hade det mindre att göra med EU: s uppgivet främsta uppgift än med bakomliggande monetärmekaniskt drivna,politiskt trovärdiga och opiniosnbildningsmässigt godtagbara ideologiska faktorer för EU: s utvidgning.

Nato är föråldrat om det inte kan stödja USA: s intressen
EU - frågan är ytterst uppenbarligen ett europeiskt problem. Att Donald Trump därför nu systematiskt klipper alla noder, alltså de politiskt skapade knutpunkter där Anglozionisthegemonins maktinflytande strömmar, kan inte ses som något annat än fullkomligt naturligt, givet hans verkliga - alltmer uppenbara - syften.

Nato är en allians. Men det finns frågor som till och med en svensk borde klara av att resa.

Först och främst, med Sovjetunionen borta ur bilden, vad är Natos syfte?

För det andra, hur tjänar Nato den amerikanska nationens intresse?

För det tredje, med tanke på att EU har nästan lika stor BNP och nästan 200 miljoner fler människor än i USA, varför är inte det gemensamma bidraget till Natos militära kostnader större än vad USA lämnar?

Retoriskt måhända med avseende på att det är den Anglozionistiska bankhegemonin med sitt militärindustriella komplex, sitt underrättelsetjänstkollektiv och med sina ägardirektivstyrda opinionsbildningsmedier har satt den allmänt uppfattade agendan och att den statliga överskuldsättningen i USA är vad den är, för att kunna upprätthålla den aggregerade efterfrågan genom offentlig konsumtion. Så är det ju värt att nämna ändå.

Den triviala och automatiska svaret på den första frågan är ganska grundläggande: NATO: s syfte är att garantera sina medlemmars säkerhet. Fine, vackert så även utan någon faktiskt definierad hotbild - den som man så konstfärdigt målar upp i medierna kan naturligtvis inte ses som annat än en ren partsinlaga från enskilda vinstmaximeringsintressen.

På den andra frågan, kan det alltså inte på någon som helst logiskt betingad grund hävdas att Nato har tjänat amerikanska intressen sedan 1991 då Sovjetunionen föll. Inte ens kulissmässigt med bästa vilja i världen!

Det ÄR dock sant att NATO: s ansvarsområde är inriktat på Europa, vilket rimligtvis därför borde få varje amerikan att ifrågasätta det rimliga i saken. USA: s nuvarande krig bedrivs ju utanför detta område. Så ur en amerikansk synvinkel, är en allians med en region där storskalig krigföring är osannolik, knappast att betrakta som särskilt meningsfull och med avseende på kostnaderna är det ju rent politisk vansinne - den monetärmekaniska verklighetens implikationer är dock vad de är som bekant. Att Ryssland eller Kina skulle invadera USA är inte ens något som man har vågat sig på att anföra, av naturliga trovärdighetsskäl.

Nato måste hur som helst utvecklas med behoven hos sina medlemmar. Om det kan inte det, kan det ovillkorligen bara ses (som Trump uttryckte det) som funktionsmässigt föråldrat.

Detta leder oss till den tredje frågan, storleken på den europeiska styrkan. En militär allians behöver en militär. Detta är alltså ett rent hypotetiskt politiskt beskrivande resonemang, eftersom den monetära verkligheten är vad den är, men det är för att belysa det oundvikliga politiska haveri som kommer i detta.

Många europeiska länder, har i tider av välstånd samt av tvång, valt att inte skapa en kraft tillräckligt stor "krigsmakt" för att stödja amerikanska intressen. Många har nöjt sig med en egen "försvarsmakt" och USA har med detta låtit sig nöja - av ovan beskrivna valutafinansiella skäl och anledningar.

Så även när Nato förbinder sig att kämpa tillsammans med amerikanerna, begränsar de europeiska resurserna deras möjliga bidrag. Det finns inget automatiskt stöd från Nato till USA. De länder som vill delta, slåss med så mycket eller så lite som de väljer att skicka.

Detta är deras rätt som självständiga stater. Men detta förändrar radikalt deras relationer med USA. De skulle delta i USA-ledda krig om det låg i deras egenintressen.

Nationer har rätt och skyldighet att utföra sin utrikes och militära politik som de vill. Men en allians kräver att nationer beter sig på ett visst sätt med tanke på vissa händelser.

Européerna måste alltså inse två fakta:

Först , de krig som Anglozinistmaffian har ansett vara viktiga för USA utkämpas i den islamiska världen. För det andra kämpar inte Europa längre för att återhämta sig från andra världskriget. EU :s militära kapacitet bör vara likvärdig med den som bekostas i USA.

Nato är alltså föråldrat om organisationen definierar sitt ansvar främst för att avvärja en rysk invasion av Europa och en invasion av USA är vad den är som alternativ. Speciellt eftersom EU vägrade att skapa en militär styrka som kan göra det. Nato är föråldrat eftersom det enbart gäller USA som garant för Europas säkerhet när Europa är fullt kapabla att själva påta sig kostnaden för självförsvar.

Om de europeiska länder är fria att följa sina egna intressen, då så är även USA det.

När vi tar ett steg tillbaka, ser vi en bredare sanning. För det första bryter EU samman - av den i otaliga beskrivningar nämnda valutafinansiella anledningen. Europa är i stånd att utgöra enhälligt stöd för Natos operationer. För de Anglozionistiska européerna är därför Nato viktigt eftersom Nato innebär att för den sällsynta chansen att man verkligen skulle lyckas skapa ett europeiskt storkrig, då måste USA vara där om man ens teoretiskt skall kunna försöka lägga beslag på kontrollen av de ryska naturresurserna.

Anglozionistintressena vill givetvis stoppa en möjlig rysk handelshegemoni över den europeiska halvön. Men Anglozionisterna ser sig nu också därför nödda och tvungna att ta itu med både detta och sönderfallet av EU genom att placera begränsade - skrattretande - stridskrafter i Baltikum, Polen och Rumänien för opinionsbildningens skull på hemmaplan. Européerna har delegerats Nato i de bilaterala förbindelserna mellan USA och varje Natomedlem. Så därför kan också USA göra detsamma. Dessutom kan den amerikanska Statsförvaltningen nu acceptera status quo i Ukraina skrivna eller oskrivna regler - eller en federalisering av hela landet under Rysk - Tyska garantier. USA kommer inte att kriga i Ukraina. Ryssland kommer inte heller att kriga där. Oavsett vad Ukronazijuntan i Keiv företar sig för att åstadkomma detta med hjälp av dårar som McCain och Graham

Trumps inställning till Nato blir därför givetvis att det är någonting som har tvingats på den amerikanska befolkningen av européerna . Nato fungerar inte alls som någon allians. Det är en grupp av suveräna nationer som kommer att få svara på amerikanska förfrågningar som de finner lämpligt. USA skall veta om detta och någon gång kommer någon därför ovillkorligen att påpeka att Nato är absolut föråldrat.

Frågan kan sammanfattas på följande sätt. Vad är engagemang i de europeiska länderna för USA ? Och vad är USA: s engagemang för Europa?

Det är inte längre klart i den allmänna opinionen att det finns en geopolitisk grund för detta åtagande. Politiskt trovärdiga intressen har avvikit och försvunnit. Nato är inte lämpligt för dagens verklighet.