Jorå serru...men nu betyder ju inflation ett inflöde, av inflare på latin, det betyder inte prisökning eftersom prisökning bara är en möjlig konsekvens av inflödet av betalningsmedlet i ekonomin, det beror även till exempel på var någonstans i ekonomin som betalningsmedlet hamnar och när. Så vad som här uttrycks utgöra problemet i detta är alltså att inflödet av betalningsmedel i ekonomin är större än vad den reala - ekonomiska tillväxten är, vilket alltså uttrycks ge konsekvenser i form av prisökningar. Hmmmm...varifrån kommer då dessa betalningsmedel? Ja, export givetvis, eller omskrivet - nettot mellan in och utflöde av betalningsmedel i ekonomin.
Tillväxt krävs mekaniskt på grund av att betalningsmedlet sätts i omlopp i ekonomin med ett likviditetsunderskott motsvarande den egna räntekostnaden (den finansiella belastningen) som alltså är ickeproduktiv till sin natur - den skapar ingenting och ju mer finansiell belastning som ekonomin har desto mindre del av betalningsmedlet kan användas i den produktiva delen av ekonomin som alltså måste växa.
Så länge som hastigheten på pengar kan öka så bromsar visserligen detta denna utveckling, men det går ju bara att leva ett liv för en människa - i alla fall åt gången och om dessutom den finansiella sektorn använder betalningsmedlet för kapitalisering, då går processen snabbare.
Så vad vi egentligen ser här är nog snarare att Ryssland nu börjar opinionsbilda för att politiskt kunna förändra det principala värdets inneboende funktion i betalningsmedlet, eftersom man rimligtvis klarar av att räkna ut att det inte går att ha hur stor finansiell belastning som helst på den produktiva ekonomin i omvärlden (som är skuldmättad ) och att driftsätta betalningsmedel genom offentlig konsumtion egentligen inte utgör något som helst problem - det vill säga om landet kontrollerar sin betalningsmedelskapande strukturella funktion och sin betalningsinfrastruktur.
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.