Tulsi Gabbard har fattat detta och bestämt sig för att göra någonting åt problemet.
https://www.youtube.com/watch?v=76GhC5d52d8
Anglozionisterna i kongressen - bipartisana, amoraliska, okunniga, reflexartade Israel apologeter, opportunistiskt avskum - är fortfarande fast beslutna att avskräcka den tillträdande presidenten (galla stiger alltjämt i halsen när jag använder termen, men det är sant att han är bara så tekniskt, fortfarande) från några som helst betydande närmanden till Ryssland. ( De måste verkligen vara förfärade över möjligheten att Trump följer Kissingers redovisade råd och erkänner den ryska rätten till Krim - Sevastopol från 1783!) Ännu värre, en federalisering av Ukraina med Ryssland och Tyskland som garanter.

Anglozionisterna vill så gärna genera Donald Trump med ansvar som (som Hillary anklagade honom för att vara under kampanjen) Putins "marionett" och att han backar från sitt vaga löfte om att " komma närmare tillsammans "med Ryssland, därför har Israel nu panik.

De vill inte att komma överens med Ryssland -- aldrig i hela helvetet. De vill ha mer NATO expansion mer konfrontation. De är rasande över rysk-syriska segrar över de USA-stödda, al-Qaida-ledda styrkorna i Syrien, särskilt befrielsen av Aleppo där de amerikanska medierna inte har några reportrar på marken, det blir av föga intresse eftersom händelserna i Syrien så kraftfullt utmanar det amerikanska utrikesdepartementets version, den som formar USA rapportering, vilken systematiskt felrapporteras som den tragiska triumfen för den onda Assad, en seger över en imaginär heroisk opposition.

Det första kalla kriget baserades på ett lite annat narrativ för politisk opinionsbildning, en om de västerländska kapitalisternas rädsla för socialistisk expansion.

Den byggde i sin tur på den underliggande planeringsmässiga insikten om att det egentligen var Sovjetunionen som hade besegrat nazisterna - som i sig också var en ren Anglozionistkuliss med syfte att etablera kontroll över Sovjetunionens strategiska naturresursflöden betalningsinfrastruktur och betalningsmedel - som hade extra prestige i världen och som var centrum för en tid av framväxande globala fortfarande kontrollerade kommunistiska rörelser, som i enlighet med Sovjet med tiden blev allt svårare att kontrollera när de övergick till mer öppen diktatur om man, alltså inte hade en egen etablerad diktator.

Den underliggande tanken byggde på rädslan att fler och fler länder skulle uppnå någon form av växande självständighet från Anglozionisternas imperialism, och förneka "investerare" - Shylocks - sina rättigheter att dominera världsmarknaden - dessa affärer som alltså på det globala planet i huvudsak då hanterades av Bröderna Dulles, den ene blev sedemera CIA - chef och den andre blev passande nog amerikansk utrikesminister. Den kampen hade alltså ett slags ideologiskt innehåll - dessa människor såg det uppenbarligen som sin naturliga rätt att exploatera andra. Den tiden är dock inte nu längre, allra minst i det av internet förändrade informationsrörlighetsklimatet.

Ryssland och USA är i princip lika engagerade i kapitalismen och den nyliberala ideologin, men Ryssland vill ha kontroll över sina egna naturresursflöden, sin betalningsinfrastruktur och sitt betalningsmedel. Däri ligger skillnaden

Deras konflikt är därför mer av samma slag som den amerikanska konflikten med Tyskland i början av 20-talet. Kaiserns Tyskland var minst lika "demokratiskt" som USA; systemet var då inte frågan. Det var bara kampen om makten - kontrollen över strategiska naturresursflöden betalningsinfrastruktur och betalningsmedel, och som det hände sig, USA med sin sedan 1913 inrättade Centralbank FED ingrep i första världskriget sent, efter alla andra var uttömda på resurser och städade upp. med sikte på etablering av utfästelsen i Balfourdeklarationen från 1917. Då var redan Sykes Picot avtalet utformat för att härska genom söndring i Mellanöstern, men det krävdes alltså en Rysk revolution först, för att det skulle kunna implementeras. Under slutet på andra världskriget i Europa, USA hade sedan länge tvekat till att invadera kontinenten trots upprepade sovjetiska anmaningar om att göra det, istället svarade USA på hösten till sovjetiska styrkor genom att ruscha symboliska styrkor till Berlin för att göra anspråk på gemensam opinionsbildningsmässig kredit. Men Ryssarna hade redan tagit arkiven.

Och sedan, efter kriget, upprättandet Anglozionisterna sin hegemoni över större delen av Europa - mycket, mycket mer av Europa än vad som blev den av Sovjet dominerade zonen, infiltrationen av Sovjet var redan väl etablerad. Sedan Warszawapakten avdunstat är Ryssland en stympad, försvagad version av sitt forna jag. Landet hotar ingen på något av de sätt som USA hotar alla andra. Det expanderar inte en militärallians. Det håller inte stora militära övningar på den amerikanska gränsen. Det förstör inte Mellanöstern genom regimförändringsarbeten. Det förleder inte det amerikanska folket med ren desinformation.

I September 2015 frågade Putin USA, vid FN: "Inser ni vad ni har gjort?"