Ord är - precis som siffror - symboler och som sådana tolkas de individuellt eftersom de aldrig kan vara vad de beskriver.
Och det är väl inga problem så länge vi är överens i våra tolkningar, för hur det än är, så är det för att beskriva en gemensamt observerbar verklighet - det yttre - de används till största delen.
Naturligtvis stammar dock alla ord från den ordlösa individuella - inre - verklighet som vi alla är ensamma i - våra känslor - och det är där den Gordiska knuten sitter.
Om vi inte är överens om vad givna ord faktiskt betyder så förtar det lite av poängen med att använda dem.
Då räcker det med att grymta, så kan vi förstå det bäst vi gitter.
Det är så som "ifrågasättande" blir "förnekande", "jude-hat" blir "anti-semitism" och "allting är relativt" som accepterad verklighetsbeskrivning, trots att barn förstår att allting är allting som finns och inte kan vara relativt till något utan är absolut.
Den som kontrollerar orden styr tankarna, för det är trots allt mycket svårt att tänka tankar om det man inte har ord för.
Och att kontrollera ord är att förstå vad de faktiskt betyder.
Det är svårt att förstå matematik om man inte förstår att 1 aldrig kan vara 2.//G.C.
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.