Räntekostnad För Allmänt Betalningsmedel

2016-09-15
Räntekostnaden, enbart för de svenska bolånen, slukade nästan 94 miljoner kronor om dagen förra året.

Detta betyder alltså att enbart nyskapade pengar från bolånen kostade samhället 94 miljoner kronor mer om dagen än så mycket pengar som bolånen skapat.

Människor tar ju lån för att komma åt pengar som de saknar för att kunna köpa något. Problemet är att de skriver ett kontrakt till banken där de intygar att de kommer att betala tillbaka vad de lånat plus räntekostnader. Med denna återbetalningsskyldighet som intecknat kapital skapar storbanken nya pengar, och det är upp till samhället att visa de extra pengarna som räntan skall betalas med. För pengarna för räntekostnaderna skapas inte vid lånetillfället.

Så eftersom detta leder till att det finns allt färre pengar ute i samhället så ökar också kravet på människor att låna för att ha pengar att betala saker med. Och pyramidspelet kan hållas igång genom att banken ständigt sänker räntan för att inte pyramidspelet skall gå omkull då inte fler människor hinner skuldsätta sig i den takt som tidigare varit möjligt eller genom att man tillför fler juridiska personer som går att skuldsätta (befolkningsökning genom flyktingmottagande, t ex).

Det är alltså därför som nu flyktingar får 8'000 kr/månaden i CSN-lån med låg ränta, samtidigt som kommunerna lånar pengar för att bedriva sin verksamhet och Stefan Löfven tycker att folk skall låna pengar för att ta körkort.

Arbetsförmedlingen berättar öppet att deras verksamhet bedrivs på krediter, svenska bolån ökar med mer än 8 procent i årstakt och barn och flyktingar skall få kreditkort.

Då människor blir allt mer skuldsatta och pengar blir en brist för allt fler människor så kommer förhållandet för människor i samhället att gradvis - men inte längre långsamt - att bli mycket sämre.

Detta kommer först och allra tydligast att märkas då de som fått det sämst och blivit allra mest desperata börjar att gå till handling för att överleva, eller hålla hårt kvar om de materiella saker - statussymboler - som de värderar sitt liv vid, och ofrånkomligen kommer att förlora.

Ett stort hinder för att den stora gråa massan långt tidigare skulle ha uppvaknat till att vi har ett växande monetärbaserat fattigdomsproblem är att de ständigt kunnat skjuta upp betalningarna på framtiden, eftersom också bankerna måste sänka kravet på kreditvärdighet hos de nya skuldslavarna och skuldnationerna.

De har kunnat köpa bil, lägenhet och till och med vitvaror på kredit, utan att ha behövt fundera över hur dessa på sikt skall kunna betalas tillbaka, trots att mängden pengar hela tiden krymper om inte fler nya lån tecknas. Detta är ju varför Riksbankens penningpolitiska mål är kreditexpansioner, alltså fler skulder i samhället. Eller som den kallar det: "Expansiv penningpolitik".

Gränskontrollerna vid Öresund är just bara den "transmissionsmekanism" som Riksbanken pratat om, där asylsökande människa påtvingas svenska papper för att bli skuldslav, eller blir avhyst.

Med andra ord: Tänk om du fortsatte att arbeta såsom du planerat för att betala tillbaka dina lån, men det plötsligt inte längre fanns några pengar att förvärva!

Även om du gick till arbetet och utförde arbete så fanns det inga pengar för varken arbetsgivaren att betala dig eller för dig att flytta från lönekontot till matbutikens kassa, för banken äger rätten till alla pengarna i kristider!

De pengar du har på kontot är ju blott elektroniska noteringar på bankens skulder på kronor och ören (kontanter; alltså sedlar och mynt) till dig. Och ifall storbankerna hamnar i en finansieringskris så har de bättre rätt till alla pengarna på dess olika konton. Inklusive Statens skattekonton!

Så fundera nu över:

Är verkligen svenskarna jätterika, som har så mycket bolån?

Är det egentligen inte så att banken äger huset, och kanske även bilen och företaget...//M.A.

#Folkresningen #DeFria #Bankreform

#Skuldmyntfoten #Betalningsmedlet
#Betalningsinfrastrukturen #Vakna

Sofia S. "Statsskuldsräntor var 22 miljarder förra året har jag för mig. Vad är den totala räntekostnaden i samhället? Vet någon detta?"

Nisse L. "420 miljarder under 2015 i räntekostnader för att ha ett betalningsmedel i cirkulation"

14291688_10157470705405296_6345039569105030058_n.jpg

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram