Sökades Utom Sig Själv

2016-08-26

Den mörka sårbarheten i själslig tomhet för religion som själslig vägledning för människor, den fortsätter att exponeras. Ledningen av kristendomen kallas katolicismen, vilken avslöjar sig med inte bara pedofila präster som blandas bort till andra områden av sina överordnade för att undvika upptäckt och samtidigt fortsätter att bedriva sin verksamhet, utan också människooffer i ritualer genom historien och många andra sorters hovsamt uttryckt moraliska tvivelaktigheter, vilka utförs inom ramen för en Vatikan som har en materiell rikedom så stor att den skulle kunna användas för att föda alla de fattiga på planeten.

Den som nu inte har åtminstone börjat ifrågasätta denna planering, är förmodligen alltför långt nedströms för att kunna nå landet av medvetet medvetande i en enda rimlig tanke.

Det upphör aldrig att förvåna mig att det som så ofta förhärligas av de omedvetna massorna människor befinns vara så motbjudande för mer uppvaknade medvetet medvetna sinnen. Vi borde inte slå ifrån oss vi borde arbeta med enträget för att nå en förändring eftersom samhället bara kan förändras om individen förändras.

Ett bra exempel är den vanlige soldaten. Samtidigt som vederbörande lever en lögn som ständigt förstärks av de människor runt omkring dem som tror att de kämpar för vår frihet och demokrati, så lyder de ändå blint order från dem på högre nivå utan egen eftertanke, från de som är direkt ansvariga för att vår frihet tas bort. Personligen är jag inte ens säker på att det är möjligt att dessa mest extrema kognitivt formaterade slavar ens vet vad uttrycket suveränt tänkande betyder, trots att de uppenbarligen bara kan uppleva sina egna individuella känslor

Människor måste börja våga slåss intellektuellt för sin egen emotionella frihet genom att vägra att följa nycker från andefattiga och själsligt tomma psykopater som verkar främst för sin egen materiella försörjning. Det orimliga skall och kan inte tillåtas verka ledande.

Men efterhand som det globala ekonomiska korthuset fortsätter att kollapsa med en alltmer ökande fart, så är den stora majoriteten av den globala befolkningen, tyvärr fortfarande ivrigt letande efter ljuset i tunneln utom sig själva, alltigenom en betraktelse av en mycket fläckad och förvrängd lins. De kan inte sätta sig in i att acceptera verklighetens förändrade utseende på otaliga fronter, trots att vem som helst inser att det enda som är konstant i verkligheten är förändringen.

Så förnekande i formen av självförnekelse blir det särskilt envisa i fråga om de pågående värderingsmässiga dissonanta grymheter som förekommer allt mer uppenbart i våra medvetanden. Vår känsla av resonans med andra människor är vår största gåva, men för de flesta människor har innebörden av denna mening för länge sedan ändrats av samhällelig konditionering, programmering och propaganda.

De söker tryggheten bortom sin egen inre tomhet alltmer utom sig.