Vi har kommit hit dit vi nu är, på grund av de ackumulerade bevis som överväldigande klarlägger att samhällets status quo är ett rent bedrägeri – som syftar till att beröva oss våra individuella befogenheter och beslutsamhet att agera efter eget fritt logiskt tänkande. Det finns ingen tid för ytterligare överläggningar om för och nackdelar med den ena eller andra delen i kulissen för politisk polemik. Den är i allt ett irrationellt misch masch – ett ologiskt moras. En massiv bluff. Pengar styr den ekonomi som kontrollerar politiken, så demokrati gives icke någon tillhanda. Alltfler förstår nu detta allt snabbare.

Vi har under i princip hela våra liv utbildats, rättare sagt hjärntvättats av utbildning syftande till att konservera det rådande systemet och vår egen andliga utveckling har för systemet praktiskt nog ombesörjts av TV–ättmaskinen, som labbråttor från födseln till att söka det mjukare enklare sättet som vägen till vår egen lycka, det minsta motståndets väg och oj som vi alla reste …… alla klassiska tecken på en vallning av djur.

Men jag har nog dessutom allt mer kommit till att se detta som att makten formaterade in i oss redan från födseln med syfte att expandera kraften i sin egen maktfunktion genom sociala kontrollsystem samt vidare från generation till generation i tusentals år. Trots allt, man måste ändå betänka att redan exempelvis Athanasius började med dessa fasoner i stor skala 325 e.kr. Religion skapades av människor, syftet med religion har alltid varit att styra och kontrollera människor - i en eller annan riktning

Att få människor att tro att de ska kunna känna – uppleva – känslor på kommando, ja det säger väl egentligen det mesta som går att säga och det belyser också varför vi ur maktens perspektiv inte skall förstå hur mekanismen bakom hur våra egna känslor skapas – betingas – beroende på värderingsgrunderna. Som alltså kan formateras…

Detta bidrar också till att förklara varför vi måste skalas av vår medfödda individualitet och naturligt betingade emotionella självförståelse och sedan måste byggas om och omskolas för att fungera som – i – en slags sammanhållen stridsenhet för att gå direkt in i kampen och kämpa för dem som förslavar oss, alltså vi själva kämpar på för att förstärka vår egen förslavning. Det är lite som parallellen till att vi egentligen kämpar för att få större skulder samtidigt som vi tror att vi kämpar för vår individuella ekonomiska frihet, utan att förstå att hela systemet bara består av skulder och att vi alltid förr eller senare därför blir förlorare.

Med införandet av designade medicinska preparat och för detta sakkunnig psykologisk manipulation, kombinerat med nonstop propaganda via dumburken och styrda nyhetsmedier, så har aldrig tidigare så få kunnat kontrollera så många så helt och så enkelt.

Rulla tillbaka i tiden och undersök Maslows hierarki av behov i pyramiden med detta i åtanke. Tron på att människan är naturligt våldsam och girig är en myt som vidmakthålls av ”styrande” regeringars formateringssystem för att tjäna sitt eget syfte till att sväljas som en offentlig sanning, vilken alltså egentligen bara ser till att rättfärdiga och rationalisera vår egen vilja och apatiska deltagande i en polariseringsskapande mördarmaskin. Rädsla är en mycket dålig långsiktig drivkraft om du försöker föreviga våld bland slavarna som en kontrollmekanism. Knappt någon utom Annie Lööf och Madeleine Nottoalbright tror längre på att bombningen av barn på Gazaremsan skapar positiva effekter. Så det psykosociala korthuset är nu mycket skört.

Vid denna punkt i vår delegering till korthusets kollektiva galenskap är vi fortfarande mer än villiga att internalisera all information som vår egen enskilda sanning och därför blir också allting omkring oss till slut falskt, vi är betingade att förhålla oss överens med vad som helst oavsett hur löjligt eller kategoriskt dumt och oförenligt det är med sunt förnuft eller logiskt etablerade rationella faktum. Detta är den centrala hyresgästen av själv - förnekelse inkarnerad i oss, viljan att tro vad vi vill tro utan kritisk granskning eller prövning, viljan att inte tänka efter, eller för att återkoppla till tanken – lättjan.

Därför genom att kontrollera den totala regi för vad som avgör vad som är sant och falskt och sedan mata människor information som bekräftar vad de tidigare har betingats till att tro, är vi för det mesta villiga att ledas runt i omedvetenhetens nosring överallt dit våra herrar tar oss. Vi blir spelade som marionetter och ändå tror vi att de flesta (om inte alla) av våra egna tankar och beslut tas av oss själva som självständiga enheter och inte som en del av ett styrt och manipulerat kollektiv, som under generationer har formaterats kulturellt för att passa in i mönstret för den styrande mekanismen för makt.

Det faktum att vi kan välja att lämna hemmet för arbetet 6:53 eller 7:10, gör därmed att vi kan behålla en illusion av valfrihet som egentligen innebär väldigt lite i praktiken när vi ändå måste vara på jobbet senast 08:00. Vi bedriver dessa psykologiska konstgrepp för att mata och lugna vårt alltmer växande och ihåliga ego för att förneka vår fångenskap och att vi undermedvetet uppmuntras till att göra så av våra ägare. Ur befälhavarens synvinkel, det enda som är bättre än att hålla slavar är slavar som håller sig själva. Egot är viljan till separation och vi vill så gärna vara individer trots att vi är rädda för oss själva utifrån vad andra skall tycka - allt går nu baklänges.

Vårt ego har blivit så grundligt smickrat sedan födseln av vanföreställningar om frihet, sanning, rättvisa och det allmänna sättet i folkhemmet så det ursäktar sig själv, tillsammans med visioner om vår magnifika välvilja till världen, att vi aldrig skulle tolerera, ännu mindre underhålla, tanken på att vi faktiskt bara skyfflas som får och nötkreatur till vårt eget tänkande, föder och reproducerar denna kultur. Det sovande folket. Vid denna punkt i det kollektiva farsen är den enda skillnaden mellan Sovjetunionen på 1970-talet och 80-talet och Sverige 2016, att det ryska folket i de flesta fall visste att det var lögner, som användes och missbrukades som metod av makten för att bryta motstånd.

Och medan de öppet dränkte denna fula insikt i alkohol, så hade de också ändå utvecklat alternativa marknader och bytessystem som visade sig bli användbara när systemet senare kollapsade. Vi förblir dock trollbundna av trollkarlen och vår samtidiga självmedicinering; bara vi säger till oss själva att vi gör det av olika skäl, t.ex. depression, ångest eller vilken annan ursäkt som står till buds. Vad ingen vill diskutera är att vår depression faktiskt är den varningssignal som anger att något är fruktansvärt fel inom oss själva. Tyvärr, så given skuggan av en chans, så marscherar ändå förnekelsen i oss själva vidare på de möjligheter som finns närhelst som den får chansen och den måste därför alltid motverkas enskilt, det är kravet som vi måste ställa på oss själva.

I upplysningens ljus kommer därför nu också själens mörker till många.