Planen måste baseras på en win-win situation för alla inblandade parter. Saudierna (och Qataris) kommer att vara de enda som initialt blir direkta förlorare. De kommer förmodligen att lämnas ute i kylan och hängandes på tork. Ingen egentligen vill eller behöver blidka dem längre. Deras inflytande krymper, och så är också deras resurser. Om något, kriget mot terrorismen, om det tar formen enligt en rysk paraplyorganisation, "kan" behöva konfrontera al-Sauds sponsring till spridningen av religiös radikalism.

En lavin av händelser har börjat, och Anglozionisterna håller på att visas på dörren av sina närmaste allierade och Ryssland är det som kommer in som den enda kraft som har förmågan att lösa långvariga interventionsfrågor och sanering av röran som USA har skapat.

Ja det är uppenbart att Anglozionisterna har klappat ut sig men fortfarande sprattlar på vägen ner i källaren efter fallet, alltså:

Erdogan har med stor sannolikhet spelat med i kuppen för att den i det vidare skall kunna rullas över mer i hans favör - a.k.a rensa ut i det sekulära etablissemanget - vilket Kreml givetvis då vet kommer att leda till att människor i Turkiet kommer att vakna till ett större medvetet medvetande.

Alltså det är en fråga om reflexiv strategisk operativ kontroll i kombination, eller grundat på att man vet att bevarandet av Erdogan för en befolkningsmässigt grundad avveckling, är långt att föredra framför CIA styrda Gulens religiösa teaterdramaturgi för destabilisering av Europa. Den destabiliseringen måste nu ske utan Turkiskt bistånd, varför de Anglozionistiska medierna nu basunerar ut att man dels måste behandla Erdogan med silkesvantar - på grund av flyktinghotet (som egentligen inte finns längre) och att terroristhotet är mycket överhängande, någonting man vidare försöker styrka genom att "inträffa" olika teatraliska - och alltmer osannolika - illa regisserade falseflag insatser för opinionsbildningens skull. Informationskriget är i princip alltid hela kriget eftersom ingen befolkning ser sig tjäna på krig.

Erdogans egennyttighet blir alltså den avgörande punkten för sprickans vidgning gentemot Anglozionisthegemonin och den gör att han ovillkorligen kommer att att vara tvingad att gå sidenvägen om han skall ha ens en chans att överleva politiskt och fysiskt.

Han konsoliderar vidare sin makt helt följdriktigt - ur sitt eget perspektiv - och han kommer inom kort att närma sig Ryssland ytterligare och det är därför inte heller en slump att Kreml inte anser det som någon risk längre att skicka ryska turister till Turkiet, eftersom:

"Rapporter har förekommit att vissa av våra telekrigsystem utplacerade i Ryssland och Syrien blockerade navigationsutrustning på [turkiska] flygbaser. Information har också framkommit att Erdogans plan mållåstes av två turkiska flygplan men de sköt, av någon anledning, inte. Efteråt kom det rapporter om att våra flygvapen och satelliter var inblandade. Säkert kommer vi knappast få reda på om detta är sant eller inte, men vi kan anta att de skulle ha undertryckt systemen för dessa plans vägledning. Ryssland har det tekniska kunnandet att kunna ha hjälpt och stöttat Erdogan. "

Så kan det definitivt vara, ja. Erdogan är fångad mellan Ryssland och sitt eget folk och han måste fortsätta sin konsolidering av sin makt med alltmer repressiva strukturella metoder, samtidigt som hans stöd från Saudi minskar i takt med att den Sunnisekteristiska extremismen möter allt större hinder både militärt och socialpolitiskt genom insatserna från Kreml.