En ökande känsla av tomhet och förvåning tycks nu sprida sig allt snabbare genom samhället, när allt fler av de gamla sanningarnas värderingsgrunder vittrar sönder i ljuset av verkligheten.

Meningslöshetens mörka skepnad står obevekligt för dörren till folkhemmet, ty lyckan bodde ju inte i en skattkista vid regnbågens fot och trots aldrig så idoga försök så bodde inte heller lyckan i att äta ihjäl sig, eller att träna sig till ett aldrig så vackert lik. Lyckan kommer inifrån oss själva och vår förmåga till egen förnöjsamhet.

Nu kommer det därför inom kort att ställas dramatiskt ökade krav på allmän andlig resning och då duger inte de yttre omständigheternas betingelser till ledning längre. De moraliska trumpeternas klang har redan börjat skalla ur djupet av oss själva, vi är inte så rationellt obegåvade att vi inte inser att den nuvarande vägen för samhällets utveckling leder söderut.

Den allmänna medvetna medvetandetillväxten accelererar och verklighetens ljus sprider sig nu allt snabbare med hjälp av det förändrade informationsklimatet i samhället, utvecklingen går inte att stoppa.

Det etablerade meritokratiska systemet gungar i sina grundvalar beroende på att drivkraften bakom denna individuella meritering alltid har varit den egna nyttan, vilket när nu över hälften av jordens tillgångar kontrolleras av mindre än 1% av jordens befolkningen, skapar en uppenbar och totalt löjeväckande orimlig situation. Inte ens en riktigt gnetig och bankzionist skulle finna något nöja i att köra ensam i sin splitter nya Bentley för två miljoner kronor, genom en ödslig avfolkningsbygd där det inte ens bor tiggare.

De ledande krafterna för samhället visar sig nu därför också upp sig i all sin enfaldiga praktfullhet och människors omdöme låter inte längre vänta på sig. Snart ingen, eller i vart fall allt färre, tror dessutom att mer skulder är detsamma som mindre skulder.

Människor börjar alltmer inse att det är pengar som styr den ekonomi som kontrollerar politiken och att det därför är skapandet av av pengar som är den avgörande faktorn för vad som utgör instrumentet för makt i samhället.

Om bankerna kan påverka penningmängden och om detta sker med enskilt vinstmaximeringssyfte, så blir också den politiska polariseringskulissen bara till enbart en tragiskt löjeväckande satir utan någon sakligt betingad realpolitisk grund och betydelse i människors medvetande. Det upplevda demokratiska underskott som springer ur att människor faktiskt vill kunna bestämma över sig själva och kunna påverka sin egen situation, gör situationen alltmer politiskt explosiv över hela världen inom BIS och IMF.

Sverige är också som alltfler nu upptäcker, närmast ett centralt råttbo ur det Anglozionistiska parasitiska finanshegemoniska historiska perspektivet, men har sedan kungamaktens dagar i folkmedvetandet ändå levt högt på parasitagets diktatur. Nåja, några har i alla fall levt både högt och allt högre, medan dessa meritokrater hela tiden bara har gjort precis så små eftergifter som möjligt för att undvika befolkningsmässig revolt. Verka utan att synas är av en väl grundad anledning en mycket känd paroll i landet, som tyvärr alldeles för få människor har funderat över vad som detta innebär för någonting, egentligen! Varför någonting behöver hållas i det dolda.

Människor har låtit bli att reagera mot maktens materiella situation så länge som människor själva har upplevt en förbättring av sin välfärd. Men när den egna välfärden förändras till det sämre samtidigt som maktens välfärdssituation accelererande förändras till det bättre, då till sist vaknar eftertanken hos människorna igen.

Detta är ett stort men fullkomligt nödvändigt steg att ta för det allmänna medvetandet och många människor kommer att tvingas av omständigheterna till att göra om och göra rätt, när fortfarande gamla värderingsgrunder kommer att verka ledande.