Maktdelningsprincipen eller maktfördelningsläran, är en doktrin som innebär att den offentliga makten i en stat konstitutionellt fördelas på olika maktpoler, för att dessa ska uppväga och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk.

Maktdelningsprincipen är ett fundamentalt begrepp i moderna parlamentariska demokratier och utgör en av dess grundvalar. Sverige och andra nordiska länder är lustigt nog del av några få länder som inte tillämpar just en tydlig maktdelningsprincip, då dessa istället tillämpar folksuveränitetsprincipen vilken innebär att all offentlig makt utgår från folket (RF 1:1) och där folkets representanter i Riksdagen har den slutgiltiga makten i samtliga frågor,… detta då den verkställande och dömande makten i ”praktiken” utgår ifrån parlamentet som lustigt nog är styrda av ekonomin i samhället.

Jo jag tackar jag.

Hur det alltså i verkligheten blir med den saken som kallas för demokrati i ett samhälle där bankernas pengar styr den ekonomi som kontrollerar politiken – riksdagen, kanske därför inte behöver utvecklas närmare.

Det finns därför med viss naturlighet en redan utbredd allmän misstro mot politikerna i detta system och det blir allt svårare att tro på myten om att regeringen arbetar oberoende av ekonomin, vilket i kulissen skall ge sken av att fungera som en slags maktfördelning i förhållande till varandra, ja patetiskt är väl bara förnamnet egentligen

Men verkligheten är den att så länge som det passar den ekonomiska maktstrukturens egenintresse, så kommer dessa politiska grenar av regering och riksdag utåt att förefalla som att de fungerar enligt anvisningar från den demokratiska konstitutionen, även om kulissen egentligen bara är närmast fullkomligt löjeväckande.

Men, igen och det finns verkligen många Men i detta om man ids tänka efter. Om – när – överhögheten av maktstrukturen hotas av yttre eller inre krafter så kommer just dessa statliga grenar, antingen var för sig eller i unisont, att agera för att skydda makten och dess särintressen ……… och den demokratiska konstitutionen kommer att gå upp i rök som den illusion som den alltid har varit.

Låt mig upprepa detta. Maktstrukturen kommer att skydda sig från sig själv, från sin egen girighet, korruption, myndighetsmissbruk, inkompetens och särskilt från dess förtryckta och förslavade medborgare. Det är då som fasaden av demokrati börjar vittra sönder och tyna bort på allvar.

På samma sätt, så länge som det passade maktstrukturen så odlades myten som blir allmänt propagerad att Sverige var landet av mjölk, honung och jämlikhetssträvande upplopp på gatorna. Nu är det andra tider, uppenbarligen.

Så länge som produktiviteten ökade snabbare än kostnaderna för välling och det fortfarande fanns gott om finansiell hävstång kvar att utnyttja, så blev skuldslavarna i landet matade en stadig propagandadiet om delat välstånd för sin del av de egentliga armbågarna man fick i ansiktet från makten.

Denna tröstande myt hjälptes fram genom att byta från en löntagare per hushåll till två under sken av lika rättigheter för kvinnor och rörlighet uppåt för alla. Alla kunde bli ägare till den största banken och därmed bli vinnare på den ekonomiska tävlingsarenan och sist kvar på jorden med alla tillgångarna.

Dessutom har det ju skapats massor av coola prylar och grannlåt som tillverkas och säljs (till dubbel kostnad plus vinst förstås, detta är födelseplatsen för [kumpan] kapitalismen) för att underhålla skuldtillväxten och skapa nya löneslavar, samtidigt som verkligheten är noggrant förklädd. Men ingen enskild åtgärd har i detta varit lika effektiv för makten som de läror som Edward Bernays och hans vänner har bidragit med, den subtila reklamen med mycket hög psykosocial effekt.

Nu när det inte längre är i bästa intresse för detta nu uppsvällda och korrupta rike av moraliskt depravering, har man för att upprätthålla kulissen av demokrati, sakta fört bort det vackra röda sammetsdraperiet på baksidan av scenen och den söndervittrande tegelväggen utsätts nu för allas möjlighet att se. Det är dags att dra åt svångremmen mina vänner, eftersom eliten har allt större problem med att behålla sina årliga tvåsiffriga ökningar av välstånd.

Eftersom nu många – alltfler – börjar inse, att nedmonteringen av medelklassen nu verkligen har börjat på allvar och de olika grenarna av samhället uppenbart och flagrant enbart rusar till för att skydda och betjäna maktstrukturen. Så sker detta med hjälp av många briljant tillämpade tekniker såsom illusoriska morötter och växling av sociala program för ökad offentlig konsumtion, bröd och skådespel för den stora massan, antiislamism för de viljesvaga och lättpåverkade, nationalistisk propaganda, tillverkade vänster / högerideologiska konflikter med givetvis den gamla standardförklaringen som gammaldags god undanflykt .

För vem älskar inte när de slabbar på mer läppstift på grisen och smetar ett annat lager våt färg på samhällets torra röta? Det religiösa terroristhotet för att skapa mer offentlig konsumtion.