Så vad beror alla nedskärningar på, som gör det allt svårare
med tiden för statsapparaten att upprätthålla funktionen av
sina åtaganden, som är våra åtaganden gentemot oss själva?

Jo, det beror på att staten saknar pengar.

Varför då?

Den saknar pengar för att den inte har någon som helst
kontroll eller inflytande över skapandet av det betalmedel
den gjort sig genom lag skyldig att använda sig av.

Statskassans konto är i själva verket inte ens statens konto,
precis lika lite som varken du, jag eller någon annan,
egentligen har ett bankkonto.

Det är bankers konton som vi får disponera, jodå, när du
tänker efter,så är det faktiskt banken som ger dig tillåtelse att använda ett konto hos dem, inte tvärtom.
Varken du eller någon annan kan ta kontot med dig.

Vi vet när vi tänker till, att säga åt banken att den inte får röra
"ditt" konto är ett verkningslöst direktiv.

Det är inte ditt eller mitt konto helt enkelt.

Staten har inte ens kontroll över det elektroniska system,
där pengar rör sig inom, kontot får den använda på tillhandahållarens villkor.
Mjukvaran tillhandahålls av bankerna - ingen annan.

Och det är klart, har vi ingen makt över betalmedlet så har vi
ingen makt över något alls där betalmedlet har inflytande.
Vilket alla vet, är allt som rör all ekonomi som beskrivs i detta.
Eftersom all utlåningsverksamhet bedrivs i privat regi så vet vi
också att motivet är privat vinstmaximering.
Hos en part som givetvis gärna ser återkommande kunder
och det har man löst genom att systemiskt låna ut m-i-n-d-r-e
pengar till varje låntagare än vad låntagaren belastas med,
över tiden.

Det kallas ränta, helt naturligt tycker du säkert, det har alltid
varit så, vad är det för fel med det, ingen lånar ut gratis och
man måste acceptera en enskild parts möjlighet att göra sig
en hacka.

Javars, men det är två faktorer i detta som verkar förödande
för allt, för alla andra, dels lånar inte bankerna ut något som
de har, att det kallas för lån är missvisande då dessa
framställer det elektroniska belopp som "låntagaren"
gör sig skyldig.
Trots att den enda värdegarantin på beloppet får du som
låntagare själv borga för genom löftet på värdet på ditt
framtida arbete.

Dels framställs aldrig räntan någonstans, den ligger som
krav utanför det lånade beloppet.
Vilket leder till att varje "låntagare" måste jaga detta belopp
utanför sin egen ekonomiska situation.
Det existerar ju inte någonstans, förutom som ett löfte och
ett krav som låt sig göras vid lånetillfället.
Eftersom det gäller för alla så kräver varje vinnare en torsk
i andra änden och vipps har banksystemet garanterat sig
själva en ständigt återkommande kundkrets.

Så hur mycket pengar som än finns i den här världen så
existerar alla dessa ovillkorligen med detta system, alltid
med ett ännu större krav.
Finns det tusen trillioner i världen totalt så är världen skyldig
tusen trillioner plus ränta.

Om alla lån amorterades i hela världen så skulle det ändå
finnas en ränteskuld kvar, utan att det fanns en enda krona,
dollar, daler eller annan valuta kvar att betala återstoden
av ränta.

Svenska staten, liksom andra stater, vars regering medgivit
detta, kör på så länge det går, då våra sk. företrädare jagat
sina positioner för egen nyttas skull.
När det barkar utför så är det ändå vi som står med brallorna
nere, vi är vår framtids enda möjliga garanti för vår fortlevnad.

Konsekvensen blir given, staten skär allt vad den kan för att
leva upp till de krav som dess skuld innebär i ett sådant pyramidsystem där varje lånad krona kostar mer än vad
den nominellt värderas till.
Vi är garanterade förlorare så länge som vi inte förstår roten
till våra samhällens grundläggande problem och vi är
garanterat vinnare om vi förstår problemet, för då kan vi
ändra detta till något som är värt att stå för.//P.F.

.