Det att det finns två sanningar som tävlar om inflytande och uppmärksamhet hos allmänheten. Två sanningar som båda gör anspråk på att bättre än den andra beskriva den gemensamma verklighetens möjliga utveckling.

Den ena är sanningen om dessa ”marknader”, de härligt godartade, mirakulöst självreglerande, självrättfärdigande naturliga organismer som bidrar till att säkerställa fri och effektiv rörlighet för varor och tillgångar samtidigt, vilka också som av händelse som närmast ser ut som en tanke och ett trollslag, vilket alltså gör en liten handfull hyper – anslutna personer och företag sagolikt rika…..och alla andra mycket fattigare.

Det räcker med att säga att enligt medierna ifråga om de globala marknaderna, så är exempelvis den spanska eller grekiska ekonomin mirakulöst nog på bättringsvägen och rent av på god väg tillbaka till en spektakulär återhämtning.

Och sedan finns det ju som bekant för allt fler, en allt mer dyster nere – på – marken sanning där miljontals euroéer – några med otrygga, lågavlönade jobb, allt fler andra med inga jobb alls – kämpar för att få det gå ihop i verkligheten. Det är en sanning som dessutom bara fortsätter att förvärras, vilket fortfarande ofta ignoreras, eftersom den förblir dold eller förvrängd av de politiskt prostituerade, företagsledare och deras trogna tjänare i de traditionella medierna. Den sanningen kallas mer korrekt verklighet.

Normalt, eller i varje fall tidigare, så samexisterar dessa två sanningar relativt fredligt, knappt medvetna om den andres existens. Då och då, tidigare så har deras vägar ändå korsat varandra, men bara för att snabbt frikopplas från varandra igen.

På senare tid har de dock drabbats av en full konflikt i Ukraina, Syrien och Turkiet, och detta kommer nu ovillkorligen att sprida sig efterhand som människor inser tingens egentliga ordning och utveckling.

Den dubbelhet som finns i agendan och de rena lögner som förmedlas från regeringar, dessa lögner blir allt mer uppenbara, oavsett hur hårt än dessa PR strateger och spinnare anstränger sig. Det finns dessutom alldeles för många av både PR strateger och lögner för att ges plats till att räkna upp alla här.

Gynnsamma prognoser för ekonomin är givetvis bara grymma skämt för alla utom de som kontrollerar bankerna, men alltså särskilt för de arbetslösa och undersysselsatta så länge som detta system existerar. Länders makthavare som påstår att ekonomin inte längre är inne i den mörka skogen och faktisk är på väg till att återhämta sig från den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet framstår bara som alltmer uppenbart patetiska. Ingen med ett IQ högre än rumstemperaturen, eller egentligen förmåga till att se någonting alls, borde verkligen inte tro på någonting alls av alla dessa försök till vilseledning, som bara syftar till att vidmakthålla förtroendet för ett system som motverkar individens möjliga utveckling.

Prognoserna gjorda vår egen riksbanksschaman Nisse på Åsen blir ju inte precis bättre med tiden. Han är faktiskt den ende som skulle kunna konkurrera med internationella ekonomer om titeln klotets mest imbecille prognosmakare genom tiderna. Återigen, utan att kontrollera varje större objekt i detta, så tror jag nästan att han slår 100 % i form av felaktiga prognoser.

Det skulle dock inte vara för sent att undvika denna socialekonomiska kollaps om detta gällde statsmakter som verkade för det allmännas bästa, men så är tyvärr inte fallet någonstans inom ramen för regleringsbanken. I så fall hade en hård och kunnig vändning kunnat ske, genom att gå in och rädda länder genom att skära sönder banksystemet skoningslöst till förmån för länderna och medborgarnas fromma.

Men vi har alla att göra med en av bankerna kontrollerad politisk apparat som drivs av politiska djur som varken är väldigt smarta eller modiga, men som kanske just därför framför allt inte alls har några som helst allmännyttiga ambitioner och som alltså dessutom lyder under det finansiella systemet med bankerna, i ett system där bankernas pengar styr den ekonomi som kontrollerar politiken.