Det faktum att frasen "vi folket" närmast låter antik borde varna oss för omfattningen av vår egen dårskap. Vi har förlorat, gett bort och pantsatt den kraft som vi en gång i alla fall hävdade att vi hade.

Vi har upphört att vara vad som vi en gång var, så mycket är dock helt klart. Eller alltså åtminstone som vi påstod och hoppades på att vara – Vi folket. Vem är vi idag? Är vi fristående individer i samverkan eller en stor själlös massa av konsumenter? De arbetslösa? De oönskade? ”Vi, de oönskade” har inte riktigt samma klang, eller hur?

Och ändå är detta just vad vi är nu snabbt på väg att bli. Det är dags att välja nu. Sitt passivt framför din TV eller datorskärm [vilken rätt använd istället kan vara det mest kraftfulla verktyget på jorden] och låt den lugna dig, tills den dag du också finner att du har blivit en av de ohörda, obehövliga och oönskade. Eller börja istället själv försöka nå ut till andra och grip tag i dem och deras uppmärksamhet och få dem att engagera sig. Upplys till vidare ledning och upplysning var själv den förändring du vill se hos andra.

Det är hög tid att vi åter hävdar vad frasen ”vi, folket” en gång betydde. Människor som självständigt tänkande individer i samverkan för ett gemensamt mål. Det är symboliskt, jag vet. Men symboler är kraftfulla och viktiga, så vi får inte låta dem korrumperas på det sätt som nu har blivit vår verklighet. För makten fruktar symboler eftersom de verkar enande, makten fruktar mest av allt den naturliga ledning som ligger i att människor upplyser och hjälper varandra, eftersom detta ligger utanför maktens kontroll. Makt är som bekant det primära uttrycket för misslyckad ledning.

Alltför länge har vi nu förblivit psykosocialt liggande, fogliga, kuvade och utan ledning, ledning är deltagande och vi har inte ens förmått att leda oss själva i en tillräcklig utsträckning. Det har från tid till annan funnits svaga och snabbt falnande gnistor av beslutsamhet, tecken på naturlig ledning, när människor gick ut på gatorna för att motsätta sig makt, som är kraft att bryta motstånd. Men de styrande i dag ignorerar oss och ” vi folket” gick helt enkelt hem vagt oroade, kanske lite med ont i magen av att ignoreras, men huvudsakligen bara förvirrade ifråga om vad man ska göra härnäst – om ens något alls. Varför skall man överhuvudtaget bry sig. Vad kan vi göra – vi har ju fullt upp med våra livspussel, har det hörts förut?

I decennier nu, så har vi låtit andra äga initiativet till våra egna liv och tankar, låtit andra bestämma vad som var acceptabelt och legitimt. När det egentligen aldrig låg i deras intresse att göra någonting altruistiskt – ledande överhuvudtaget. Detta måste upphöra eller så kommer vi att bli till offer för vår egen oförmåga att engagera oss.

Idag har definitionen på begreppet demokrati vissnat betydligt till sin betydelse och det har tyst blivit ersatt av en annan visserligen liknande klingande, men till sin faktiska innebörd radikalt annorlunda version – Jag skulle närmast säga perversion – av den allmänt uppfattade funktionsmässiga innebörden av begreppet demokrati.

Idag företräds vi av personer vilka representerar varje intresse, utom vad som kan kallas för det ledande – det altruistiska. De är fortfarande representanter, men inte för några andra intressen än sina egna personliga. Demokratin har nu blivit en sorts såpopera – mer och mer påkostad i direkt proportion till dess separation från vanliga människor och deras liv. Vart fjärde år får vi välja mellan två lag som representerar ett visst särintresse som sägas vara vårt eget, men som inte alls är vårt. Dessa lag kan företräda olika kombinationer av bankirer, eller globala företag eller det militärindustriella komplexet och de politiska komplex som blir rika på sina opiniosbildningsmässiga äventyr, eller någon annan gruppering som i grunden ändå bara är uttryck för en kraftfull global 1% elit – oavsett räntan – de alla tjänar så hängivet.

Demokratin är bruten som illusion - i verkligheten har den aldrig någonsin existerat. Ingen representerar oss människor som ledare för vår egen upplysnings skull. Vi får bara välja mellan olika grupper av de ur systemet berättigade individer som en gång valt att ignorera oss helt. Hela idén med ett mandat har nu totalt öppet muterats bort från den idé som innebar att en regering skulle göra vad den hade sagt att den skulle göra när den försökte vinna våra röster och sedan upplysa vidare genom aktiv kommunikation.. I dag anser alla parter öppet att de valdes till envåldshärskare och skall lämnas absolut makt att göra vad helst de känner för att göra, vad de kan driva igenom i ljuset av de trasiga illaluktande resterna av ansvarsskyldighet och tillsyn.

In - ut - vald diktatur utan ledning – altruism, i omgångar, är vad vi har idag. Vad är representativ demokrati idag mer än någon minut var fjärde år, om inte en gatans parad av överdimensionerade seriefigurer och deras alltmer pantomimiserade argument?

Det är förgången tid när vi måste återuppliva vad vi folket som människor och individer betyder. Vi måste sluta reagera som skrämda djur och ta initiativet för att själva styra våra egna tankar - egenmakt. Vi kan inte låta dem som antar att de härskar över oss, fortsätta att berätta för oss vad som ”måste” göras för vårt eget bästa när det så uppenbart inte ens går att missta för att vara bra för oss. Vi måste säga vad vi folket som människor och individer kommer att acceptera och på vilka grunder som vi gör vårt ställningstagande på och vad vi inte kommer att acceptera, vad vi anser vara moraliskt karaktärsmässigt legitimt och vad som inte är det. Att verka ledande är att kommunicera, att motverka är att isolera. Att verka ledande är upplysning, ledning är inte att härska, så folket måste vara medvetet och upplyst och ”ledare” som vilseleder är inte ledare, de är vilseledare, charlataner och detta kommer alltmer uppenbart i dagen i ljuset av verkligheten när informationen rör sig.