Brexit är historia, och så är David Camerons regering med honom som Storbritanniens premiärminister, vars spel för att möjliggöra en EU-folkomröstning misslyckades spektakulärt. Och igår hade Cameron den obehagliga uppgiften att berätta för sina Eurokrat kamrater under vad som nu är det historiska förra toppmötet i Bryssel, varför han misslyckades. Endast med den detaljen att det gjorde han inte alls och i stället, vände han på kuttingen och berättade för alla europeiska ledare att han förlorade EU-folkomröstningen eftersom de inte kunde ta itu med allmänhetens oro över invandringen, vilket nu gjorde att spänningarna steg inför de nu hotande Brexit förhandlingar.

Den brittiska premiärministern sade vid sitt sista toppmöte i Bryssel på tisdagen att rädslan för massinvandring var "en drivande faktor" bakom omröstningen och den fria rörligheten skulle behöva behandlas i Brexit samtalen. Även om han inte ropa ut hennes namn, beskyllde Cameron effektivt Angela Merkel, vars alltför vidlyftiga acceptans gällande invandringspolitik under 2015, utlöste en historisk flyktingvåg - eller egentligen inte - som slutligen slutade som den avgörande faktorn bakom folkomröstningens resultat.

David Levita Goldsmid Cameron varnade grötmyndigt för att Storbritannien inte kunde fortsätta att ta emot ett stort antal EU-migranter, även om det innebar att förlora tillgång till den inre marknaden. Vad Sultanen tänker nu är nog mer på årtalet 1916

Ljugande Juncker uppmanade teatraliskt pliktskyldigt den brittiska PM att "snabbt" klargöra sin ståndpunkt om planerna på att bryta från EU, samt varnade för att unionen inte kunde bli "indragen i en varaktig osäkerhet". Han slog också tillbaka på kritik av honom själv i vissa delar av den brittiska pressen, och hävdade att han inte alls var en "ansiktslös byråkrat" och att han "vill bli respekterad".

Några av Mr Camerons andra EU - inte så -ledarkompisar har gjort liknande försök till torra teatraliska anmärkningar. "Gifta eller frånskilda, men inte något däremellan", säger Xavier Bettel, Luxemburgs premiärminister. " Vi är inte på Facebook, med" Det är komplicerat "som en status."

Mark Rutte, den holländska premiärministern och tidigare en av Mr Levita Camerons närmaste allierade, argumenterade för att Storbritannien skall beviljas "utrymme". Men han var alldeles särskilt radikalt oförsonlig i sina skäl till varför, och säger: " . England har kollapsat politiskt, monetärt, konstitutionellt och ekonomiskt ", vilket för övrigt just är det som Bryssel efterlyser som en seger för demokratin.

Då igen, som vi noterade i går kväll , är det nu för sent, och troligen alltså av ren konstruktion i sig själv: med häpnadsväckande avkänning av Brexit krisens "möjligheter", Italien planerar redan för hur man böjer euroregler mot användning av offentliga medel för att rädda bankerna, och är i full färd med att strategiskt planera hur man trattar ner 40 miljarder € i europeiska pengar till sitt konkursmässiga banksystem. Europa bör alltså avvisa Italiens ouvertyr? Då kommer Italiens PM Renzi helt enkelt att hota med sin egen folkomröstning, vilket med tanke på den senaste tidens chockerande vinster från Euroskeptiska 5 stjärnors Rörelsen i Roms och Torinos borgmästarval, kommer att bli allt han behöver för att allt att rulla sin väg.

Eller snarare inte främst sin väg, utan vägen för den person som lugnt just nu täcker upp alla sina spår: trots allt varför är Italiens banker insolventa? Tjaaaaeee, den som var chef för Bank of Italy 2005-2011, då han välsignade alla de hundratals miljarder som nu bokförs som oreglerade fordringar? Därför är han tidigare Goldman Sachs anställd och nuvarande chef för ECB, Mario Draghi naturligtvis, som bara kan sluta som den största vinnaren från Brexit krisen. För som som alla vet, bör man aldrig lämna en kris att gå till spillo - i alla fall enligt Ärkeanglozionisten Emanuel Rahm.

Bankernas pengar styr nämligen den ekonomi som kontrollerar politiken.