Visdom är helat lidande eller sorg är källan till djupare kunskap om sig själv genom eftertanke, de som vet mest måste sörja djupast, det är både kunskapens träd och livets träd, det är den mänskliga utvecklingen. Det är vad som krävs av individen för att samhället skall förunnas utveckling.

Många är de myter som allmänheten nu håller fast vid så kärt. Många är de vilseledande lögner som fortfarande så tappert anförs av de politiska så kallade "ledarna". Många är också de kvarnstenar som sitter runt halsen på vår betalningsinfrastruktur för handel med varor och tjänster i samhället, ett system som nu snabbt håller på att förlora sin fart och funktion.

Många är därför också de bedrägerier som begås i alltmer rutinmässigt öppen helbild. Hela det samhällsbärande ekonomiska betalningssystemet vittrar nu sönder i öppen dager, exponerande myter, lögner motsägelser och detta medan dessa kvarnstenar ovillkorligen alltmer tynger sönder detta finansiella och ekonomiska system som bär upp samhället, som är byggt på illusioner - förtroende.

Den kommande ogiltigheten av värdet på obetalbara räntebelastade skulder som betalningsmedel, de insolventa bankerna, den giftiga modellen på statspapper, dessa olagliga pengar, de ändå påträngande men opinionsbildningsmässigt försvagande centralbankernas franchisesystem, dessa utgör försiktigt sagt rätt stora kvarnstenar runt den förtroendemässiga flaskhalsen på hela det västerländska finansiella systemet.

Det aktuella systemet dödar samhället, inte minst beroende på ett faktum med mängder av arbetande skolade ekonomer, vilka likt intellektuella skökor befinner sig i nära samarbete med makten för utformningen av politiken - för att förleda människor. Landet rusar snabbt mot ett systemisk misslyckande ur alla tänkbara perspektiv av verklighetens ljus. Värderingsgrunderna kommer allt mer att sakna praktiskt möjlig tillämpning i verkligheten. En snabb översyn bör egentligen redan nu och hos vem som helst, skapa ett avslöjande av alla myter, lögner, bedrägerier och kvarnstenar, innan det är för sent för att rädda samhället. Men eftersom samhället består av individer som måste utvecklas för att samhället skall kunna utvecklas, så blir utvecklingen given.

Efter decennier av statligt givna allmosor av information för hjärntvätt och indoktrinering av våra barn i det offentliga skolväsendet, besitter den yngre generationen inte samma referenspunkter för principerna om demokrati och ekonomi som de gör för de av oss som är födda på 50, 60, 70 och 80-talet. Det är både bra och dåligt, naturligtvis.

Det finns endast ett fåtal tiotusental som minns prövningarna av den stora depressionen som skapades för att kunna införa detta system där allting egentligen är upp och ned och går baklänges och många av oss var, ofödda, barn eller spädbarn under andra världskriget. Ändå hade barnflickan staten - som består av individer - ännu inte fullt trängt igenom in i våra dagliga liv, eftersom detta skedde mer nyligen och detta alltså med naturlagsmässig nödvändighet för systemets eget upprätthållande - det bygger ju monetärmekaniskt funktionsmässigt på att allt färre skall bli allt rikare på allt fler människors bekostnad, under förespegling av det omvända.

Varenda människa utvecklar övertygelser och åsikter utifrån sina samlade erfarenheter, kunskaper och andra influenser från en mängd olika källor, inhämtade under åren av deras livstid. Ibland utvecklas dessa föreställningar och åsikter till nya föreställningar som ackumuleras till information. Ibland blir informationen oföränderlig oavsett vad för ny information som kommer i människors väg. Likt en allmän regel, så är våra politiska övertygelser starkt påverkade av vad våra föräldrar tror och de åtgärder de vidtagit eller för all del vidtar nu, för att främja dessa föreställningar - för att få yttre bekräftelse - undvika att våga utvecklas. Våra idéer om pengars inneboende natur och funktion är rotade i illusioner, som alltså bygger på vad vi tror att vi vet vilket kan förändras genom ledning till upplysning och ett nytt system kan skapas på sakligt fasta rationella grunder för långsiktigt hållbar utveckling för samhället.

Eftersom befolkningen åldras och en generation börjar att dö bort, så kommer också allmänna övertygelser och åsikter som finns allmänt grundade i den generationen att dö bort med dem och generella uppfattningar och åsikter i den generationen ersätts av den framväxande generationens. Frihet är därför aldrig mer än en generation borta från utplåning. Så vi kan inte vänta, vi måste alla alltid försöka att förbättra oss själva som människor och individer.

På grund av de olika erfarenheter och influenser som påverkar varje generation, så kan övertygelser och åsikter också vara väldigt olika. De som upplever svåra tider, såsom under den stora depressionen eller andra världskriget, skulle ha övertygelser och åsikter som till väsentlig del har formats av dessa tider. Däremot skulle en generation som var genomsyrad av "välstånd" - Paradise Hotel modellen, formas på helt annat sätt och deras övertygelser och åsikter skulle återspegla detta "välstånd". Med andra ord, så skulle deras referenspunkter, vilket är grunden för de flesta övertygelser och åsikter, direkt påverkas av den tid i vilken de bodde. Vi är alltså barn av vår tid och vi behöver minsann inte alltid vara precis bedårande, men risken är således också alltid fullkomligt uppenbar för att bli just bedårad – vilseledd utan att ta personligt ansvar för ett självständigt eget tänkande för utvecklingen.

För de av oss födda på 60, 70 och 80-talet, så är våra referenspunkter mycket kopplade till våra inlärda grundläggande principer för vår så kallade demokrati, eftersom vi fick lära oss dessa principer och vi tror på dem i någon omfattning, även om vi alltså numera i en ökande omfattning börjar inse att vi har undanhållits de bärande funktionsmässiga grunderna för att nå den uppgivna - eftersträvade - effekten. För nästa och kommande generationers påverkan av fundamentet för demokrati, så är situationen betydligt mer obskyr, särskilt eftersom den Anglozionistiska feodala politiska marionettregeringen sedan länge fått som uppgift att fastställa läroplanen för det offentliga skolväsendet, en läroplan som nu är ännu mer direkt relaterad till de nationella och internationella önskelistor som har skapats av särskilda intressegrupper.

Dessa läroplaner är mer spetsade med indelande ismer, rabiata miljörörelser och en ny globaliserad världsordning. Så lätt är det att ändra trossystem under en enda generation, genom att undervisa barnen i denna generation till att bli en grupp som ”tror” att de ska läras och utbildas till någonting, detta för att nå ett önskat resultat och att ”forma” den nya generationen till att motsvara dessa föreställningar. Hitler och människorna omkring honom kände till denna teknik väl, Ja de bakomliggande Anglozionistiska intressena.

Alltså igen:

I Dagens Nyheter 1944-11-25 så skriver Wilhelm Scharp en artikel som kanske kan ge lite ljus åt någon.

”Med förundran och beklämning ha många demokratiskt och nationellt tänkande svenskar följt denna skolas tillkomst och utveckling. Samtidigt som stor möda och kostnad nedlägges på att utreda förutsättningarna för en ny svensk skolordning, som skall bli grundvalen för våra barns uppfostran till effektiva och lojala samhällsmedborgare, i vårt fria svenska samhälle, ha samma personer som stått i spetsen för denna skolutredning – statsrådet Bagge -generaldirektör Holmberg och professor Erik Wellander – aktivt lånat sin medverkan till upprättandet av en av de mest effektiva och farliga centraler för öppen eller inlindad nazistpropaganda som tänkas kan.”

”Ha dessa herrar ens tagit del av den första satsen i denna för alla tyska skolor gemensamma och bindande programskriften?

Denna lyder ”Den tyska skolan är en del av den nationalsocialistiska uppfostringsordningen, den har till uppgift att i förening med andra folkuppfostringsmedel, men med de för den säregna uppfostringsmedlen, forma den nationalsocialistiska människan."

Demokratins grundläggande skyldigheter för människan blir ovillkorligen därför också att vara engagerad, upplyst och medvetet medveten, att utveckla sig själv som individ och människa eftersom omvärlden alltid förändras, vilket nu uppenbarligen lämnar mycket övrigt att önska av gemene man i samhället, som nu därför också står inför ett ofrivilligt uppvaknande av en aldrig tidigare skådad natur.